Få tillgång till plusartiklar på alla våra sajter - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Onsdag, 17 januari - vecka 3
Nyheter

Skolomröstningar ger sällan resultat

Folkviljan respekteras i drygt hälften av de kommunala folkomröstningarna. Vad gäller omröstningar i skolfrågor är siffran lägre.

– Då får det fler konsekvenser, säger Anders Broman, lektor i statskunskap vid Karlstad universitet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Anders Broman har tittat närmare på de 23 kommunala folkomröstningar som genomfördes under åren 2011 till och med 2014. Då har fullmäktige i 52 procent av fallen gått på folkviljans linje.

– Men skolfrågorna är underrepresenterade i den statistiken, säger han,

Bara i en av åtta omröstningar om skolor så följde politikerna utfallet. Generellt verkar det vara lättare för politikerna att följa valresultatet om det handlar om frivilliga investeringar som om en ny bro eller en ny simhall.

– Då är det inte lika känsligt. Handlar det om framdrivna nedskärningar, som det ofta är i skolfrågor, verkar det vara svårare. Då får det fler konsekvenser, säger Broman.

Det kan finnas fler skäl till det skrala utfallet.

– Själva skolornas placering är ofta en fråga i ett större sammanhang. Partierna kanske redan har bundit upp sig för en helhetslösning vilket gör det svårare för dem att ändra sig.

Sedan kraven på ett folkinitiativ gjordes om 2011 har det genomförts 28 kommunala folkomröstningar i Sverige, varav fyra i Värmland. Senast det skedde i Värmland, om Råda skolas framtid 2016, valde kommunfullmäktige i Hagfors att gå emot valresultatet. Ett valdeltagande på 36,41 procent ansågs för lågt.

Just valdeltagandet verkar överlag vara en viktig parameter för om politikerna respekterar folkviljan.

– Det är inte en orimlig tolkning. Om folk inte går och röstar så tycker de inte att det är den viktigaste frågan eller så tycker folket att frågan inte passar för en folkomröstning utan det är något som politikerna får ta. Ligger valdeltagandet på 80 procent är det däremot inte en möjlig tolkning, säger Broman.

I de kommunala folkomröstningar som skett på andra datum än ordinarie val så har valdeltagandet sedan 2011 varierat från 17 till 63 procent, med ett medelvärde på 39 procent.

Rätta oss
Aktuell artikel (1 av 8)
Skolomröstningar ger sällan resultat

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!