Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Onsdag, 18 oktober - vecka 42
Nyheter

Orientering som naturvård

Horder av människor som härjar fram i terrängen och mejar ned all växtlighet – eller rent av naturvårdare som plöjer väg genom skogen? Människans vistelse i naturen och orienteringssportens påverkan på vegetationen och djurlivet är omtvistad.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Orienterare, och i synnerhet större orienteringsarrangemang, har många gånger kritiserats för att ha en negativ inverkan på landskapet och spörsmålen gällande vegetationsslitage och effekter på djurlivet har också varit föremål för ett flertal studier.

– Under stora delar av 1900-talet ansågs mänsklig aktivitet i naturen vara en destruktiv kraft. Människor brukar och trampar sönder och den generella åsikten bland naturvårdare var att bevarandet av natur- och kulturvärden gjordes bäst genom att förhindra alla former av mänsklig störning, säger landskapsvetaren Robert Wetterlöf.

Robert Wetterlöf har studerat landskapsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad och i examensarbetet från Landskapsvetarprogrammet gjorde han tillsammans med Charlotta Bjurvald en inventering av markstörningar i samband med O-ringen i Skåne 2014.

– I tidigare studier har perspektivet framför allt varit att mänsklig påverkan i utgångspunkt är något negativt. Vi ville vända på det och i stället undersöka om orienterares tramp faktiskt kan ha en positiv effekt på den biologiska mångfalden, säger Robert Wetterlöf.

I en undersökning som gjordes i samband med att O-ringen arrangerades i Värmland 1996 konstaterades bland annat att trampet påverkade väldigt små arealer. Wetterlöf och Bjurvald visar dessutom på att störningen av orienterarnas tramp i synnerhet orsakade en reducerad frekvens av dominanta och vanligt förekommande växtarter – men att områdets biologiska mångfald inte påverkades eftersom antalet arter var bestående.

– En minskning av dominanta arter kan däremot innebära en möjlighet för mindre dominanta arter, och arter som faktiskt gynnas av störning, att etablera sig och på så vis möjliggör trampet tvärtom för en ökad biologisk mångfald, säger Robert Wetterlöf.

Naturen har i alla tider utsatts för störningar av människan och en stor del av det mosaiklandskap och den biologiska mångfald vi har i dag är de facto en effekt av traditionell markanvändning såsom virkesuttag, odling och bete. Utan åtgärder växer mosaiklandskapet igen och i dag står naturvårdare omvänt inför utmaningen att finna alternativ för att kompensera den minskade störningen.

– Från att ha skyddats från mänsklig påverkan har det i stället blivit så att man aktivt går in och skapar störningar. Dels för att förhindra att mark slyar igen och att granskog tar över, men också för att försöka säkra arters överlevnad. Som på Brattforsheden där man lyckats bevara sandödlan genom att aktivt frilägga flygsandsområden, säger Magnus Nordström, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen och banläggare på etapp 4 vid årets O-ringen.

Vad gäller orienteringens påverkan på djurlivet så är det framför allt effekterna på klövvilt i form av älg och rådjur som har studerats. Kraftigt stressade och döda djur förekommer vid tävlingar och även om viltavdrivning görs inför varje etapp och det finns frizoner upprättade så händer det fortfarande att djur måste avlivas.

– Vi hade tyvärr en incident på första etappen där vi tvingades avliva en älgkalv. Men sådant händer väldigt sällan numer. Dels är det tävlingstopp halva maj och juni för att skydda alla småbebisar och i tillägg till drev och viltzoner så tas det hänsyn vid banläggningen så att banorna följer ett någorlunda stråk och inte går åt alla håll genom skogen, säger Magnus Nordström.

Att koncentrera löpstråk i områden där det strävas efter en förändrad artsammansättning skulle, enligt Wetterlöfs och Bjurvalds studie, också kunna vara ett sätt att använda orienterare i syfte att göra skillnad.

– I Göteborg fick en mc-klubb i uppdrag att köra och riva upp igenväxta sandytor för att återskapa tidigare störning. Den typen av naturvård för att frilägga sandområden skulle orienterare också kunna bidra med, konstaterar Robert Wetterlöf.

Rätta oss
1 / 2

”Om ett år då tror jag att det kommer att vara svårt att se att det har varit O-ringen här. Växtligheten återhämtar sig ganska fort”, säger Magnus Nordström, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen och banläggare på etapp 4 vid årets O-ringen.

2 / 2

Tusentals fötter har trampat upp en ny stig. Enligt landskapsvetare skulle den mänskliga kraften kunna användas till skapandet av jord- och sandblottor i områden där arter som gynnas av störning existerar.

Aktuell artikel (1 av 8)
Orientering som naturvård

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!