Få tillgång till plusartiklar på alla våra sajter - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Fredag, 20 juli - vecka 29
Nyheter

Förtroendet för politikerna blir allt lägre

Foto: Janerik Henriksson/TT

Det är bara ett år kvar till valet. Samtidigt sjunker befolkningens förtroende för politikerna stadigt.

I den senaste mätningen hade endast 15 procent förtroende för de politiska partierna.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Politik är själva sinnebilden för en förtroendebransch, vilket betyder att den årliga Förtroendebarometerns siffror från i våras borde vara oroande läsning. Inte minst när ett val väntar runt hörnet.

Förtroendet sjunker nämligen stadigt, från 22 procents förtroende för de politiska partierna år 2010, till blott 15 procent under 2017. Samma utveckling kan skönjas när man tittar på den politiska makten, där förtroendet för regeringen har halverats sedan 2010; från 62 procent till dagens 31 procent, och där förtroendet för riksdagen sjunkit från 55 till 34 procent.

Enligt PO Norell, statsvetare på Karlstads universitet – som själv har forskat i förtroendefrågan – så handlar det i viss mån om en återgång till mer normala siffror.

– Man ska veta att förtroendet för regeringen hade stigit ganska rejält fram till 2010. Då låg förtroendet på en nästan onaturligt hög nivå, säger han.

Något som till stor del, menar PO Norell, hängde ihop med hur Sverige klarade sig igenom den ekonomiska kris som svepte över världen under den senare delen av 00-talet.

– Det blev en stor kontrast mellan Sverige och övriga världen och Anders Borg utsågs till världens bästa finansminister. Det blev en oerhörd boom för Moderaterna, säger han.

Just Moderaterna är ett av de partier som tappat mest i Förtroendebarometern: från att 55 procent under 2010 hade ett högt förtroende för partiet till 22 procent i årets mätning.

Även Miljöpartiet har tappat rejält, där man under den senaste femårsperioden sjunkit från 29 till 13 procent.

– Vilket kanske inte är så konstigt, konstaterar PO Norell. Miljöpartiet har ju det där problemet att man alltid har velat stå utanför blockpolitiken och etablissemanget, men när man sedan gick in i en regering så blev man en del av det i alla fall. Det har naturligtvis sitt pris, i alla fall på kort sikt. Att vara en del av makten innebär att man inte kan agera lika markerat utifrån ideologiska utgångspunkter, utan tvingas till kompromisser.

Socialdemokraterna har också tappat en del i förtroende, om än i betydligt mer blygsamma nivåer, medan framför allt Centerpartiet och Sverigedemokraterna har fått ett ökat förtroende från väljarna.

Att förtroendet för ett parti som SD ökar kan dessutom, menar PO Norell, få den något motsägelsefulla följden att det totala förtroendet för politiken och politikerna minskar.

– Det som man brukar kalla det tredje blocket växer ju och där har man generellt en väldigt skeptisk syn på etablissemanget och politiken, säger han.

Men vilka växlar man ska dra på det minskande förtroendet för politiken är svårt att veta. Blir det ett generellt minskat förtroende är det naturligtvis problematiskt ur en demokratisk synvinkel, menar PO Norell.

Men där är vi inte än.

– Jämför vi internationellt så är förtroendet för staten, politiker och samhällsinstitutioner fortfarande stort. Där ligger vi högt, säger han.

Sedan är förtroende också något av en färskvara, poängterar PO Norell. Beroende på vad som sker i realpolitiken så kan förtroendet såväl stiga som sjunka i takt med att utmaningar dyker upp eller hanteras.

– Tittar man på flyktingkrisen till exempel så kan man nog utgå ifrån att den fick stor påverkan när det gäller förtroendet för politiken. Man märkte hur många institutioner hade det väldigt pressat, vilket ledde till att man blev tveksam till statens möjlighet att klara utmaningen.

Och tappas förtroende så är det som bekant betydligt svårare att återfå det igen. Politiska beslut som lett till ett tappat förtroende kan få konsekvenser för en lång tid framöver, påpekar PO Norell och tar ett lokalt exempel:

– Sjukhusnedläggningarna i Säffle och Kristinehamn fick stor påverkan under lång tid. Det märktes i det första valet, men även i det andra och det tredje valet efter det. Det är egentligen först nu som det har klingat av.

Ett annat exempel är Sunne, där förtroendet för politiken tidigare under lång tid varit extremt högt även med nationella mått mätt.

– Sedan kom det där med skolnedläggningarna och förtroendet sjönk, säger han.

Måste klara utmaningar

Om förtroendet kan återvinnas beror på hur politiken hanterar utmaningarna som ligger högst på agendan hos väljarna. Den största utmaningen inför framtiden är migrationspolitiken, spår han.

– Integrationen har blivit den stora frågan. Klarar vi den så återkommer nog förtroendet. Lyckas man inte så finns en stor risk att vi får populism och det motsatta resonemanget.

Vilket det blir återstår med andra ord att se.

– Man kan konstatera att det är en intressant tid vi lever i, säger PO Norell.

Rätta oss
1 / 3

Förtroendet för såväl riksdag som regering och politiker i allmänhet dalar i Sverige.

2 / 3

PO Norell

3 / 3

Aktuell artikel (1 av 8)
Förtroendet för politikerna blir allt lägre

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!