Få tillgång till plusartiklar på alla våra sajter - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Torsdag, 21 juni - vecka 25
Allmän

Värmland inte så känt och gillat som vi tror

Värmlänningar gillar Värmland – och vi tror att alla andra gör det också.Så är det dessvärre inte. Inte för att resten av Sverige direkt ogillar oss, mest verkar det vara så att de knappt vet att vi finns.Allt enligt studien ”Livsmiljö och attraktivitet” som Cerut, Karlstads Universitet presenterade på måndagen.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Forskarna Lars Aronsson. Lotta Braunerhielm, Bengt Dahlgren och Sara Westlindh har sammanställt studier om vad som får människor att vilja bo i Värmland och vad de som inte bor här tycker om oss.

– Platser konkurrerar idag om investeringar, evenemang och invånare, vi är inte ensamma om att försöka hitta säljande argument för just vårt län, konstaterade Bengt Dahlgren.

Ändå finns det egentligen bara fyra huvudsakliga anledningar för människor att flytta på sig: arbete, utbildning, kärlek eller livsmiljö.

Frågar man värmlänningarna själva är de positiva, rätt förutsägbart enligt Bengt Dahlgren.

– Vi som bor här trivs och känner oss trygga men det är ju inte så konstigt, trivs man inte på en plats flyttar man därifrån.

Sara Westlindh kunde fylla på med vilka grupper som trivs mest.

– Generellt kan man säga att äldre trivs bättre än yngre, de som bor i hus trivs bättre än de som bor i lägenhet och män trivs något bättre än kvinnor.

Vad är det då man uppskattar?

– Skog, natur och strövområden anges som mer viktiga än kultur, konst och traditioner, åtminstone bland de yngre, berättade Sara Westlindh.

Närheten till service anges som en allt viktigare livskvalitetfråga, möjligen för att det också blir ett större problem vid centralisering.

Det som berör värmländska ungdomar mest är möjligheten till arbete.

– Karlstad är den plats i länet de unga mest tror att man ska kunna få ett arbete och karriär.

För att få reda på vad de utanför länet tycker om oss har man studerat den massmediala bilden.

– Näringslivet visas övervägande upp positivt, liksom kultur och sport, berättade Lars Aronsson.

– Däremot ger vargfrågan en negativ publicitet liksom artiklar om service och vård i länet.

Publiciteten framhåller också ofta värmlänningen som ”genuin” vilket är tvetydigt.

– Baksidan är att man kan framstå som provinsionell kuf, hävdade Lars Aronsson.

Sammanfattningsvis är det förvånansvärt många som inte vet något alls om oss, som knappt vet var länet ligger och som inte kan relatera några egenskaper till oss. I sin analys framhåller forskarna vikten för Värmlands del att reflektera över vilka som är målgrupperna och vad budskapet om Värmland till dem ska vara.

Rätta oss
1 / 1
Från vänster Bengt Dahlgren, Lars Aronsson och Sara Westlindh (sittande) är tre av fyra författare till boken ”Livsmiljö och attraktivitet” som presenterats på Karlstads Universitet.
Aktuell artikel (1 av 1)
Värmland inte så känt och gillat som vi tror

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!