Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Tisdag, 21 november - vecka 47
Näringsliv

Samlingen blev ett museum

Ett par mil norr om Karlstad ligger ett mycket litet och mycket nischat – men ändå väldigt innehållsrikt – museum. Det är Maria Lagerman som visar upp sin psalmbokssamling där bortåt elvahundra exemplar varav 600 unika finns att beskåda och framför­allt bläddra i.

Artikeln fortsätter efter annonsen

– Det är meningen att man ska bläddra, psalmerna är till för att betraktas, säger Maria Lagerman som delar intresset för andliga ord med gårdens innehavare Fredrik Haeffner. Fast han samlar koralböcker och biblar!

Berättelsen om museets uppkomst är krokig. Den inleds med att Maria Lagerman blev en passionerad damastvävare och som sådan också började skriva olika vävtekniska artiklar på Wikipedia.

– Min kunskap om vävning gjorde mig etablerad som Wikipediaskribent, berättar hon.

Så hände det sig att det utbröt en diskussion bland skribenterna om psalmtexter och författare. Därom fanns många artiklar, men det var rörigt och kaos­artat och därför höjdes röster för att helt enkelt ta bort psalmämnet helt och hållet från Wikipedia.

– De hävdade att psalmtexter inte har något encyklopediskt värde, men tar man bort psalmförfattare får man ta bort sådana som Carola också. Det gick inte an!

– Någon måste ta hand om eländet och till slut erbjöd jag mig och tänkte väl att jag fick låna någon psalmbok för att lära mig, säger Maria som i många år varit verksam som kyrkopolitiker för socialdemokraterna i Västerås stift.

– Det blev jag för att kyrkan säger att alla är välkomna, säger Maria som ändå med åren blev religiös.

– Jag tror inte att man kan vara i den miljön, delta i gudstjänster och läsa texterna utan att påverkas, och så drömde jag en natt för tiotalet år sedan att en röst sa till mig att ”din tro duger som alla andras”.

Och det där med att låna en psalmbok visade sig snabbt vara otillräckligt.

– Ganska snart stod det klart att jag var tvungen att få tag på äldre psalmböcker och jag fick låna från Kungliga Biblioteket i Stockholm.

Så började samlandet och när samlingen väl blivit stor nog att kunna berätta om rullade det på.

– Just psalmböcker är något folk inte gärna slänger även om de inte använder dem längre, så då blir de glada om de gamla böckerna kan få plats hos någon som uppskattar dem, säger Maria som inte betalat särskilt mycket ens för sina rariteter.

– Den äldsta jag har, är från 1695 och den har jag fått – den hittades i ett arkiv i en församling och hade blivit lite fuktskadad och man visste inte riktigt vad man skulle göra med den. Men någon kände till mig och de blev riktigt glada när jag ville ta hand om den.

– Och se här – här finns den här psalmen som vi sjunger än idag, 400 år senare! visar Maria.

Jag tyder lite mödosamt textraden, skriven med frakturstil: ”Mig gör stor lust och glädje, den sköna sommartid”... sjunger vi den?

– Jamen, det är ju ”Den blomstertid nu kommer”, se på noterna här ovanför, texterna har moderniserats genom åren! säger Maria och nynnar.

– Från början var det 32 verser – 32! Jag bad en gång en publik jag föreläste för att försöka sjunga hälften så vi sjöng femton verser och då begrep plötsligt folk hur många verser 32 är...

– I JO Wallins psalmbok kortades den ner till fyra verser, inskjuter Fredrik.

Hur var det då med romansen? Jo, även Fredrik Haeffner var Wikipediaskribent med specialité koralböcker.

– Jag är femte generationen i rakt nedstigande led till Johan Christian Friedrich Haeffner som fick i uppdrag att skriva en koralbok till det som kallas J O Wallins psalmbok.

För en lekman kan det räcka att veta att en koralbok innehåller noter, den kan innehålla text också men det är inte nödvändigt, medan psalmboken är tvärtom. Där ska texterna finnas, noter kan också vara med, men måste inte.

Under arbetet med Wikipedia diskuterade Maria och Fredrik infallsvinklar, innehåll och annat med varandra, de träffades vid några tillfällen och så... ja, i det här sammanhanget måste det väl vara rätt att säga att ljuv musik uppstod.

Sedan några år tillbaka samlar Fredrik Haeffner också på biblar men än så länge är den samlingen helt privat även om en ödmjuk förfrågan nog skulle tas väl upp.

• Men hur kom det sig att det blev ett museum?

– Det är egentligen vävningen igen, upplyser Maria Lagerman.

– Fredrik gav mig en damastvävstol i 60-årspresent och den är både längre och högre än en vanlig vävstol så den är svår att få plats till. Så Fredrik byggde mig ett härbre där jag kan sitta och väva, och då fanns det utrymme och jag kom på att jag kunde ställa ut min samling så att den kan visas upp om någon är intresserad.

Det här är alltså ett museum som är öppet på förfrågan.

– Jag bor numera dubbelt i Västerås och här, men antingen jag eller Fredrik finns ofta hemma.

Ibland hör folk av sig om psalmböcker de inte längre vill ha annars letar paret till exempel på antikvariat, Tradera och Blocket. Och en raritet saknas ännu i Maria Lagermans samling.

– Baptisternas första sångbok har jag inte lyckats hitta fast jag har alls de som kom senare. Men den gav de ut innan konventikelplakatet helt upphävdes 1868. Den gavs ut i liten upplaga och jag har inte lyckats få tag i den.

En annan av de psalmtexter som följt oss i fyrahundra år kan få ange tonen för hur det kommer att gå för henne att hitta den där baptistsångboken. Nämligen vers 5 i psalm 77 som skrev av biskop Jesper Svedberg 1694:

”Herre, signe du och råde...”

Rätta oss
1 / 14
Ett av Sveriges mindre museer finns i Döle, men samlingen av psalmböcker som Maria Lagerman ställer ut i härbret Fredrik Haeffner bytt åt henne innehåller det mesta i psalmboksväg som givits ut i Sverige.
2 / 14
På försättsbladet i familjebibeln skrev man in barnen allteftersom de tillökade familjen, denna bibel är av födelseåren att döma från tidigt 1700-tal.
3 / 14
Frälsningsarmens sångbok för barn från 1894 som visar hur frälsningsarmen tog fram särskilda andliga sånger även för barn.
4 / 14
En mosaisk psalmbok från 1858, judarna hade rättigheten att ha församling även under förbudstiden.
5 / 14
En psalmbok som tillhört Fredrik Schaeffers farmor, hon vårdade den ömt som gåva och sjöng ur mer vardagliga psalmböcker.
6 / 14
En brudpsalmbok från 1874 – den tilltänkte brudgummen köpte en psalmbok med läderpärmar och dekorerade den själv och gav den i fästegåva på just denna står det: ”Med Gud och med dig, trolovar jag mig”.
7 / 14
8 / 14
9 / 14
10 / 14
11 / 14
12 / 14
13 / 14
14 / 14
Aktuell artikel (1 av 7)
Samlingen blev ett museum

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!