Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Lördag, 21 oktober - vecka 42
Munkfors

Ett glest Värmland lockar en ny generation holländare

Foto: Håkan Strandman

I en tid då många lämnar glesbygdslugnet är det just det som under åratal har lockat holländare att flytta hit.

Med sina turismsatsningar och företagaranda har holländarna satt ett stort avtryck i Klarälvdalen, och nu spås en ny våg komma.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Många var det som kom, flera av dem blev kvar medan några också har rört sig vidare och rentav flyttat tillbaka. Att Europa kom till Hagfors- och Munkforstrakten under 00-talets första hälft gick knappt att undgå och strömmen av holländare gav nytt liv åt tomma byggnader och verksamheter.

Bengt Pettersson var tidigt ute och såg vilka möjligheter som fanns i det trångbodda landet i kontinentens norra delar. I vår deltar han på den stora bomässan i Holland för 20:e gången och han hymlar inte med vilken tillgång holländarna har varit för den värmländska landsbygden.

– Jag kan inte se annat än att både affärslivet och allt annat runt omkring har fått väldigt stor nytta av det. Hade vi inte fått hit dem så hade det sett helt annorlunda ut på marknaden idag, de har självklart haft väldigt stor betydelse, säger han.

• Hur då?

– De har stor köpkraft när de kommer hit. Det är en fördel för alla näringsidkare, titta på bara på byggbranschen där de köper material till sina fastigheter.

• Vad är det för typ av personer som flyttar hit?

– Det är nog folk som har en ambition att verka inom turismnäringen, det är det som ligger närmast till hands i och med att vi inte har så mycket arbetstillfällen, då skapar de sina egna arbeten. Det skulle man försöka ta vara på ännu mer idag, säger Bengt Pettersson.

Ett purfärskt exempel på det här sistnämnda är småbarnsfamiljen Alex och Jessie van Dort. Kinabördiga Jessie är uppvuxen i flera kinesiska jättestäder och Alex var trött på trängseln i Holland, varpå de hittade lugnet i Ransäter där de sedan i våras driver Storängens camping.

– Jag var egentligen mer för värmen och palmträden i Frankrike, men Jessie har varit i Sverige i många år genom sitt jobb och vi letar samtidigt efter ett ställe att bli gamla på, som är lugnt och fridfullt, och det är inte Frankrike för tillfället, säger Alex.

Han har länge drömt om att få driva en camping och efter att ha letat ett tag var läget nere vid Klarälven och en bit från såväl väg som städer perfekt.

Nu summerar paret en lyckad debutsäsong. De ser enorm potential med både platsen och campingen och har stora planer. Först ska allt renoveras, sedan ska lyxiga stugor och en restaurang byggas innan blicken styrs mer mot vilka upplevelser campingen ska erbjuda.

– ”The sky is the limit”, konstaterar Alex och låter förstå att det lär hända en del på campingen framöver.

En titt i VF-arkivet visar att det var just lugnet och den värmländska naturen som lockade hit holländarna redan för tio år sedan. I dag bor det holländare på flera håll i södra Sverige och antalet har ökat även i Norge. Just att så många holländare har sökt sig till Skandinavien har genom åren dokumenterats i mängder med tidningsartiklar, inslag i tv och ett flertal forskningsrapporter som behandlar det här fenomenet.

En gemensam faktor tycks vara att det söktes och fortfarande söks efter en miljö och omgivning som inte finns i ett tätbefolkat Nederländerna, och det är också lite därför Ingrid Wassenaar hamnade i Munkfors för tio år sedan. Sedan dess driver hon Café Punkten tillsammans med sin mor och far, Pietje och Sjoerd, som då länge hade tittat på en flytt till Värmland.

– De åkte alltid till Sverige och Norge på semester och ville ha en sommarstuga här, säger Ingrid.

Tillsammans med sin dåvarande pojkvän hamnade konditorn Ingrid snabbt bakom disken och har blivit kvar där.

– Det har gått väldigt fort, det känns inte som tio år. Man jobbar mycket, men vi trivs och det känns bra, säger hon med vissa inslag av en Munkforsdialekt bakom den holländska brytningen.

• Har du funderat på att flytta tillbaka?

– Absolut inte. Jag skulle inte vilja flytta tillbaka, inte mamma eller pappa heller.

Men det är en stor del av holländarna som har återvänt, eller åtminstone flyttat på sig. Både Ingrid och paret van Dorts har hört om flera som flyttat tillbaka på grund av bristen på jobb, men anledningarna är i själva verket många och olika.

Sebastian van den Bergen jobbar på Almi och arbetade tidigare som en länk mellan holländare och det svenska näringslivet på Investera i Värmland (Inva) under början av 2000-talet.

Han har inga direkta siffror, men gissar att det är ett stort antal som har flyttat tillbaka. Han räknar upp säkert ett tiotal exempel på varför personer och familjer har rört sig vidare och han tror att holländarna blir mer mobila innan de har rotat sig ordentligt.

– Det finns många anledningar till att man valt att flytta hem. Det kan vara att man har missbedömt situationen, att man inte trivs eller har hemlängtan. Det finns verkligen alla varianter, säger han.

I takt med att finanskrisen slog till drabbades Nederländerna hårt. Flera holländare fick sälja sina fritidshus och inflyttningen avstannade rejält.

Nu är bostadsmarknaden på väg upp i landet igen och det finns indikationer som visar att ytterligare en våg av europeiska immigranter är att vänta.

– Faktiskt, det skulle inte förvåna mig. Det kan nog bli lite mer, men inte så stort som det var då, säger Sebastian van den Bergen.

Å andra sidan stannar troligen fler av de hitflyttade kvar. Sebastian tror att många har lärt sig av dem som tvingats flytta tillbaka och vill inte göra samma misstag som de gjorde.

– Många har skärpt till sig och blivit bättre förberedda så de som kommer är ganska kunnigt folk.

Vilket då talar för att det är de mest företagsamma och uthålliga som lyckas, som van Dort-familjen i Ransäter och Wassenaars i Munkfors, som välkomnar fler etableringar.

– Jag tror det är väldigt viktigt att det startar nya företag. Många svenskar jobbar väl knappt här längre, de åker till Norge. Så det är viktigt att det kommer nya, så att inte hela byn dör ut, säger Ingrid Wassenaar.

–––

Befolkningsutveckling i Munkfors

Rätta oss
1 / 4

Paret Alex och Jessie van Dort tog över Storängens camping i våras och har stora planer för området där de stortrivs, långt bort från tätbefolkade och stressiga Kina och Nederländerna.

2 / 4

Ingrid Wassenaar kom hit med sina föräldrar och dåvarande pojkvän för tio år sedan och setts i den här miljön, bakom disken på Café Punkten, sedan dess.

3 / 4

4 / 4

Mäklaren Bengt Pettersson har sålt ett stort antal fastigheter till holländare, men flaggar nu för att det börjar bli brist på fastigheter inför en eventuell ny våg av holländare.

Aktuell artikel (1 av 8)
Ett glest Värmland lockar en ny generation holländare

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!