Måndag, 25 september - vecka 39
Ledare

Klassklyftorna väcker vrede

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vad tjänar vi egentligen och hur stora är skillnaderna? Svaren på det hittar vi i Statistiska centralbyråns inkomstrapport.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Hur ser det då ut? Mellan åren 1991 och 2015 har alla grupper fått det bättre, men utvecklingen har inte varit lika stark för alla och inkomstklyftorna har ökat.

Kvinnor tjänar endast 82 procent av männens inkomst. Men sedan 2000 har kvinnornas inkomst ökat med nio procentenheter mer än männens justerat för inflation. Så det går åt rätt håll, men det går alldeles för sakta.

Det sorgligaste är att inkomstklyftorna växt mer eller mindre oavbrutet sedan 1991. Och de har växt både under S- och M-ledda regeringar.

Dyker man djupare ner i statistiken syns bilden av ett land som glider isär. Sveriges fattigaste kommun är Årjäng, där är medelinkomsten 204 067 kr. Sveriges rikaste kommun är Danderyd, där är medelinkomsten 352 488 kr.

Sett till kön blir skillnaderna ännu tydligare. Om man ser till kvinnorna är den fattigaste kommunen Perstorp, där är medelinkomsten för kvinnor 176 290 kr. I Danderyd är kvinnorna rikast, där är medelinkomsten är 296 946 kr. Kvinnorna i Danderyd tjänar alltså 10 055 kr mer i månaden än i Perstorp.

Männen i Danderyd tjänar i snitt 21 938 kr, eller 250 procent, mer i månaden än kvinnorna i Perstorp.

Klassklyftorna har också en tydlig geografi. Av de tio rikaste kommunerna finns åtta i Stockholms län. Bland de tio fattigaste kommunerna finns samtliga på Sveriges landsbygder.

Var är då inkomstklyftorna störst? De rikaste kommunerna, många av dem i stockholmsregionen, återfinns också på listan över de mest ojämlika. Återigen sticker Danderyd ut. På delad förstaplats över landets mest jämlika kommuner finns Malå och Norsjö.

I Värmland är inkomstklyftorna förhållandevis små. Minst är inkomstklyftorna i Hagfors, störst är de i Årjäng. Överlägset rikast är Hammarö, fattigast i Värmland och landet är Årjäng.

Detta är statistik som, i all sin gråhet, borde väcka vrede i varje rött hjärta. Vi vet att jämlika samhällen är bättre. Människor mår bättre, lever längre och har större möjligheter.

Att skapa ett jämlikt samhälle där alla, oavsett om man är direktör eller delar ut direktreklam, har ett lika gott liv är socialdemokratins själva kärna och existensberättigande.

S sa i valet 2014 att Sverige håller på att glida isär. Finansminister Magdalena Andersson (S) konstaterar att klassklyftorna ser ut att minska sakta år 2016 och 2017. Men med de växande klassklyftorna de senaste 25 åren är sakta alldeles för långsamt.

Högerregeringens stora projekt var omfördelning. Skatten sänktes med 140 miljarder, mest för de rika. Förmögenhets- och fastighetsskatten avskaffades, vilket gynnade de rika mest. RUT och ROT- bidragen infördes, vilka används mest i de rikaste och minst i de fattigaste kommunerna. Samtidigt urholkades välfärden.

Den S-ledda regeringen höjer skatten för de rika och bygger ut välfärden för alla. Men det sker ganska försiktigt.

Här finns en möjlighet att hålla ihop landet, låta de rika bidra mer, stärka välfärden och få valet 2018 att handla om ett förmögenhetsbygge för några få – eller ett samhällsbygge för alla. Men då måste regering först visa både större vrede och större handlingskraft mot klassklyftorna.

Rätta oss
1 / 1

Mellan 1991 och 2015 har inkomsterna ökat men inte lika mycket för alla och inkomstklyftorna har växt kraftigt, det visar ny statistik från SCB.

Aktuell artikel (1 av 8)
Klassklyftorna väcker vrede

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!