Få tillgång till plusartiklar på alla våra sajter - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Fredag, 20 juli - vecka 29
Ledare

För de fattiga barnens skull

I hela Sverige finns en kvarts miljon fattiga barn – och dubbelt så många fattiga föräldrar.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Runt 12 procent av svenska barn (2-3 ungar i en klass med ett 20-tal elever) lever i ekonomiskt utsatta hushåll enligt statistiken. Andelen är på det stora hela densamma från år till år.

Arbetslöshet, låg eller ingen ersättning från a-kassa, en stram sjukförsäkring, socialbidrag – och skulder. 176 000 av dessa barn lever nämligen i familjer med skulder hos Kronofogden, berättade myndigheten själv i ett pressmeddelande i veckan.

Statistiken för Värmland är dyster. Här lever 9,6 procent – knappt ett av tio barn - i familjer där minst en förälder har skulder hos Kronofogden. Det är en bit över rikssnittet på 8,3 procent.

Och sommaren är för den här gruppen barn den ekonomiskt jobbigaste perioden. För skolbarn betyder det långa, ofta passiva, dagar. Och - och detta är ingen petitess i sammanhanget - det finns ingen avgiftsfri skolmat. 

För den som spontant tänker ”men det kan väl inte handla om speciellt mycket pengar?!” är det läge att inse sin egen privilegierade situation.

Som mamman som ringde undertecknad efter en ledare om vikten av avgiftsfri skola på riktigt – inga matsäckar hemifrån eller pengainsamlingar till skolresa – och sa ”Men herregud! 20 kronor har ju verkligen alla råd med. ALLA!”

Nej.

20 kronor kan vara skillnaden mellan att ha något att äta sista dagarna innan barnbidraget kommer – eller att gå hungrig.

Under ett sommarlov kommer tiotusentals svenska barn faktiskt inte äta ett varmt mål mat minst fem gånger i veckan.

För några år sedan protesterade en kristdemokratisk lokalpolitiker mot att Lunds kommun beslutat ge skolbarn gratis frukt i skolan. Det var föräldrars ansvar att tillhandahålla mat till sina barn, sa han. Politikerna skulle inte lägga sig i folks privatliv.

Det är en så absurd historia. En politiker som upprörs över att samhället tar ett ansvar för barn ska få vad de behöver oavsett deras föräldrars förmåga att tillhandahålla det.

Det hjälper ju inte bara med skattesänkningar. Såna fick svenskarna flera stycken under de borgerliga regeringsåren 2008-2014. Ändå ökade andelen fattiga barn.

Det räcker inte heller med bara långsiktiga politiska åtgärder om ”fler i jobb” för att bryta fattigdomen.

Vissa saker måste vi ha ett system att hantera på en gång, inte minst för de ekonomiskt utsatta barnen som behöver mat i magen, kläder på kroppen och en säng att sova i alldeles oavsett om mamma eller pappa kanske borde anstränga sig lite mer för att få ett jobb eller inte borde ha tagit det där dumma sms-lånet förra månaden.

Det är därför Socialdemokraterna i framgångsrikt rödgrönt samarbete både på riksnivå ner till kommun sett till att barnbidraget höjts för alla barn, att det införts glasögonbidrag för alla barn, att läkemedel och vård är gratis för alla barn och att ungar över hela landet åker gratis kollektivtrafik i sommar. Bara för att nämna några få viktiga beslut under mandatperioden.

Man har höjt sig över politiskt käbbel om vems ansvar det ”egentligen” är att se till att barn är mätta, kan se tavlan i klassrummet ordentligt och har tillgång till de läkemedel de behöver och sagt ”alla barn behöver faktiskt det här, då borde vi fixa det”.

Och sen har man fixat det.

Rätta oss
1 / 1

20 kronor är en glass en solig sommardag för vissa – och skillnaden mellan att ha något att äta eller gå hungrig för andra.

Aktuell artikel (1 av 8)
För de fattiga barnens skull

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!