Få tillgång till plusartiklar på alla våra sajter - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Onsdag, 17 januari - vecka 3
Ledare

En helt nödvändig förändring

Foto: JESSICA GOW / TT

I förra veckan överlämnade den särskilda utredaren Lars Arrhenius slutbetänkandet gällande Utredningen om en modern föräldraförsäkring till Annika Strandhäll.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Det förslag arbetsgruppen tagit fram som ofrånkomligt kommer få störst uppmärksamhet är förslaget om att utöka de reserverade dagarna till fem månader till vardera föräldern.

Anledningarna till varför fler reserverade dagar är nödvändiga är många. Som det ser ut i dag tar kvinnor ut en klar majoritet av alla föräldradagar och VAB-dagar. Anledningen är ofta att kvinnan tjänar mindre än mannen och därför är det ekonomiskt oförsvarbart att mannen ska vara hemma – det ekonomiska bortfallet blir för stort.

Men även i relationer där lönerna är rätt jämlika, eller där kvinnan tjänar mer än mannen, tar kvinnor ut en majoritet av dagarna. Dagens föräldraförsäkring försvårar andra familjekonstellationer än ”mamma, pappa, barn”, något som blir problematiskt när stjärnfamiljer inte längre är något ovanligt och barn har fler än bara två föräldrapersoner.

Med det nya förslaget ska det bli lättare för en förälders sambo men som inte är biologisk förälder till barnet att kunna ta ut föräldradagar. Förslaget går också ut på att individer som inte ingår i den närmaste familjekärnan, utan exempelvis en nära vän eller mor eller farförälder ska kunna vårda barn.

Just möjligheten till att andra nära vuxna ska kunna vårda barn är viktigt, inte minst för ensamstående (2010 var en femtedel av alla mammor ensamstående, bland pappor var siffran endast sex procent) att få avlastning.

Jag måste erkänna att mitt engagemang för nya regler i föräldraförsäkringen bottnar i ett helt och hållet själviskt. Ojämställdheten blir aldrig så påtagligt som när man är direkt drabbad. Löneklyftorna mellan män och kvinnor startar ofta när man får barn, där ett ojämnt uttag av föräldradagar är en av de främsta anledningarna.

Mammor är hemma längre när barnen är små, går ofta ner i arbetstid när barnen blivit lite äldre, blir oftare sjukskrivna på grund av högre krav att uträtta både lönearbete och obetalt hemarbete.

Så länge ett jämnt uttag är frivilligt spelar det ingen roll att jag och mitt barns andra förälder delar millimeterlika på föräldraledigheten – så länge resten av samhällets fäder knappt tar ut sina tre månader är det svårt att skapa en strukturell förändring som möjliggör för kvinnors positioner att flyttas fram i samhället.

Att kritikerna rasar över att staten kommer och lägger sig i familjeangelägenheter är över mitt förstånd, när det stora problemet är att 75 procent av männen i nuläget hellre jobbar än får en bra relation till sina barn.

Det finns också en kortsiktighet i kritikernas resonemang som inte är försvarbar, inte ens på individuell basis. Det ekonomiska bortfallet det innebär för männen att få föräldrapenning i stället för lön under (minst) fem månader är en spottstyver jämfört med det totala ekonomiska bortfallet för kvinnor som tar ut en majoritet av dagarna i form av uteblivna pensionsinbetalningar, lön och karriärmöjligheter.

Kvinnors ekonomiska självständighet får aldrig reduceras till ”köksbordspolitik”.

Rätta oss
1 / 1

Fem pappamånader är helt rätt om det ska bli verklig förändring.

Aktuell artikel (1 av 8)
En helt nödvändig förändring

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!