Få tillgång till plusartiklar på alla våra sajter - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Lördag, 24 februari - vecka 8
Kultur

Låt inte Erik bli en engångsföreteelse

Egentligen är det ju hur häftigt som helst att hembygdsföreningen i Segerstad köpt sig ett folklustspel, att uppföras vid ett enda tillfälle, på gårdsplanen framför den fint restaurerade gamla trumslagarbostaden i Stora Årsås, Segerstad, på onsdagseftermiddagen.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Världspremiär på Erik i Segerstad, alltså, och sedan aldrig mer?

Det är svårt att tro när man ser denna fina, timslånga bagatell, perfekt anpassad i tid för att publiken ska kunna klara av att sitta på träbänkar, ja rentav stå längst bak om den vill se bättre.

Det är Johan Fält som har huvudrollen och som även skrivit detta frilustspel, som han själv vill kalla det, eftersom hembygdsföreningen så gärna ville ha svar på vad Erik egentligen gjorde när han skickades till mormor (Carina Ekman) i Segerstad, på order av sin enväldige pappa Stor-Sven.

Alla vi som sett Värmlänningarna har ju funderat över detta och nu får vi alltså svaret.

Folklustspelet i Ransäter hävdar ju att sonen var i Segerstad i ett par veckor, men där har man den uppfattningen att Erik inte var särskilt länge hos farmor; rastlös ville han självfallet hem till sin älskade Anna dagen därpå, i stort sett, uppmanad av mormor att följa sitt hjärta och att strunta i vad Stor-Sven tyckte om detta.

Svårare än så är inte lösningen på problemet. Möjligen kan man ana att Erik är nöjd över att besöket blir så kort av ytterligare en anledning – då klarar han sig undan gårdens praktiska sysslor. Han är ju en filosof och tänkare, en bokmal som är helt bortkommen när det gäller att hugga ved eller slå vall med lie.

Johan Fält sjunger och agerar mycket bra. Han låter Erik prata rikssvenska, vilket kan kännas logiskt om man legat flera år i Uppsala.

Den geografiska förankringen säkerställs av Carina Ekman, som pratar den bredaste värmländskan och som med stor pondus kan ta tillvara textens poänger.

Fält och Ekman kompletteras av den lite tröge Dräng-Nils (Klas Kvarnevik), Post-Johan (Per Samuelsson) vars brevbärning går så sakta att det måste ha varit han som skapade B-posten, samt en fin liten piga (Matilda Fält).

Lägg till detta också tre fint spelande musiker (Åsa Grumer, Anders Grumer och Anders Johansson) samt ett antal folkdansare så finns allt som behövs för ett framgångsrikt folklustspel.

Att ljudet dessutom är perfekt och spelplatsen nästan onödigt vacker bidrar förstås till att vi alla är nöjda.

Jag kan aldrig tänka mig att detta skulle vara första och sista gången som stycket spelas. Låt oss utgå från att de ansvariga i Ransäter hör av sig.

Fast helst inte via brev, eftersom Post-Johan är sååå långsam.

Rätta oss
1 / 2
Tack och ajö! Dräng-Nils (Klas Kvarnevik) skjutsar Erik (Johan Fält) till det väntande hästspannet i den mest actionfyllda scenen i foklustspelet Erik i Segerstad, som hade världspremiär på onsdagen.
2 / 2
Carina Ekman spelar mormor och tar sig på bredaste värmländska och med stor pondus tillvara textens poänger och hade nog lika roligt som publiken. Bakom ses Matilda Fält som spelar pigan Stina.
Aktuell artikel (1 av 1)
Låt inte Erik bli en engångsföreteelse

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!