Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Tisdag, 21 november - vecka 47
Kultur

Hundra år av litteraturkritik under lupp i avhandling

2003 totalsågade Linda Skugge Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet i Expressen. Recensionen föranledde en hätsk debatt på svenska kultursidor, och Linda Skugge anklagades av många för att inte vara en riktig kritiker.Debatten väckte Lina Samuelssons intresse för litteraturkritik och hur den förändrats genom åren. Nu har hon skrivit en doktorsavhandling i ämnet.
Artikeln fortsätter efter annonsen

– Linda Skugge-debatten handlade så tydligt om makt, vem som skulle få kalla sig kritiker och inte. Det gjorde mig nyfiken, säger Lina Samuelsson.

I sin avhandling Kritikens ordning, som hon skrivit vid Karlstads universitet, jämför hon bokrecensioner från 1906, 1956 och 2006 för att se hur litteraturkritiken förändrats under 100 år. Och det har förstås hänt en del. Inte minst när det gäller könsfördelningen bland recensenterna.

– Så sent som på 1970-talet var bara 15 procent av litteraturkritikerna kvinnor. Idag är fördelningen 50/50. Jag blev faktiskt överraskad över att det gått så fort, men det visar på en medvetenhet på kulturredaktionerna under 2000-talet. Man har haft en tydlig jämställdhetsambition, säger Lina Samuelsson.

I bokrecensioner från nationalismens 1906 betonades inte sällan svenskheten i ett verk och hos dess karaktärer på ett sätt som vore otänkbart idag. 1956, med Andra världskriget i färskt minne, sökte man istället efter mänsklighet och svar på existentiella frågor i böckerna. Under 2000-talet är det verkligheten som är i fokus, och kritiker gör inte sällan biografiska tolkningar av böckerna de läser. Dessutom syns både författare och recensenten själv mer i texten.

– Det nu rådande medieklimatet är väldigt inriktat på människor och det syns givetvis också i litteraturkritiken. Det är recensentens egen upplevelse av en bok som räknas, med formuleringar som ”hade det inte varit för att jag satt fast på akuten med min sjuka mormor vet jag inte om jag tagit mig igenom boken”, säger Lina Samuelsson.

Att litteraturkritiken befinner sig i kris har varit en inte ovanlig föreställning under 2000-talet. Men stämmer den? Nej, inte enligt Lina Samuelsson.

– Det har inte blivit mindre kritik, det skrivs mer än någonsin. Och recensionerna har inte heller blivit kortare, texterna är ungefär lika långa nu som de var 1956. Åsikten att litteraturkritiken befinner sig i kris tror jag är ett sätt för kritikerna att legitimera sig själva, men det handlar också om en uppriktig önskan att ständigt bli bättre, säger Lina Samuelsson.

Framtiden då? Den är förstås svår att sia om, men Lina Samuelsson tror inte litteraturkritiken står inför någon snar död.

– Kritiken har alltid lyckats hålla sig kvar, trots stora förändringar under de senaste 100 åren. I ljuset av tidningsdöd och nedskärningar på kulturredaktioner kommer förutsättningarna förstås förändras, och många kritiker upplever nätet som ett hot. Men där finns också möjligheter. Man kan skriva hur långt man vill, det finns plats för hur många recensioner som helst och det finns en större chans till dialog med läsarna jämfört med dagstidningarna.

Rätta oss
1 / 1
Lina Samuelsson har skrivit avhandlingen Kritikens ordning. Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006.
Aktuell artikel (1 av 4)
Hundra år av litteraturkritik under lupp i avhandling

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!