Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Fredag, 24 november - vecka 47
Kultur

Ett arv att bära vidare

Att nålbinda vantar är ingenting märkvärdigt – det gjordes vad man vet redan för 9 000 år sedan! Men att brodera dem som man gjort i Dalby under generationer är något alldeles särskilt att berätta om.Det har Elisabeth Jacks Svantesson nu gjort i boken med det vackra och passande namnet Vinterblomster.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Hon är den före detta hemslöjdskonsulenten, som i början av 1980-talet satte igång att inventera vad som fanns kvar av Dalbyvantar i de nordvärmländska hemmen. Med hjälp av bibliotekarien i Sysslebäck – och inte minst via bokbussen – samlades 126 par nålbundna vantar in till en utställning på biblioteket – alla med olika utformade broderier men alla också med gemensamma nämnare.

För Elisabeth Jacks Svantessons egen del blev resultatet en skriftlig redovisning till högskolan i Karlstad, ett led i studierna i etnologi. Det är den som ligger till grund för den bok som blev klar lagom till bokmässan i Göteborg och som i eftermiddag har sitt nordliga släpp i Backa Dalby ordenshus.

Visserligen har färgbilderna som togs på vantarna 1982 hunnit blekna, och visserligen tycks många av de då utställda paren ha hunnit försvinna i okända gömmor. Men 31 par har i alla fall kunnat spåras, fotograferas och publiceras i boken, fint formgiven av Anita Stjernlöf-Lund med bilder även på många av de kvinnor som krökte rygg över det inkomstbringande handarbetet. En del av dem har Elisabeth Jacks Svantesson hunnit möta, andra har deras efterlevande berättat om – för hennes intresse för vantarna har förstås manifesterats även under de år som gått, genom återkommande besök i bygderna både före och efter pensioneringen.

– Jag har levt med Dalbyvantarna i 30 år, konstaterar hon.

I boken berättar hon om historiken, hur man alltså nålbundit vantar i alla tider och olika delar av världen. Men också om hur kvinnorna i Dalby poängterat sina kännetecken: toppen ska vara spetsig, inte tvär. Tekniken att hämta upp tråden ur tidigare maskor är också speciell, jämfört med på andra ställen.

– För att resultatet blir planare och lättare att brodera på, förklarar Elisabeth Jacks Svantesson.

Broderiteknikerna är schattersöm, stjälksöm och plattsöm. I det broderade mönstret ska ingå rosor, förgätmigej, styvmorsvioler och penséer – men i kombinationer som är personliga och gått i arv inom varje familj, och som i sina grunddrag även skiljer sig mellan socknarna: en kråkspark runt handleden i Dalby, en blomranka i Norra Ny!

Normalt skulle Dalbyvantar för kvinnor tillverkas av vitt ullgarn, för män av natursvart, eller till vardags ibland grått. Men även här tycks förekomma personliga variationer.

I dag binds och broderas det inte särskilt många vantpar i dalen, fast Karin Amundsson i Branäs gjort sitt bästa för att lära ut tekniken genom otaliga kurser och cirklar. Iris Arnesson i Likenäs är en av dem som tagit upp den, och till och med vantprytt kung, drottning och prins – precis som numera bortgångna Gurli Persson, Sysslebäck, en gång fick sälja vantar till prinsessorna på Haga slott.

Och i Skåre sitter Elsie Thorén, flitig vantmakare som säljer sina vantar på mässor och marknader – ledsen över att hennes mamma inte förde traditionen vidare.

– Så nu använder jag de färger min mormor använt, men fick göra mitt eget mönster, visar hon.

Hjälp med texterna i boken har Elisabeth Jacks Svantesson fått av folklivsforskaren Britt-Marie Insulander och även nuvarande länshemslöjskonsulenten Carina Olsson, medan dottern Christina Svantesson blivit hennes förläggare. Boken är tryckt i 1 500 ex och kommer bland annat att säljas i museibutiker.

Rätta oss
1 / 3
Elisabeth Jacks Svantesson har levt med Dalbyvanten i 30 år, säger hon – och syftar på sin forskning i ämnet som nu resulterat i boken Vinterblomster. Elise Thorén, till vänster, är en av dem som för mormorsarvet vidare genom att nålbinda och brodera de både varma och vackra vantarna.
2 / 3
3 / 3
Aktuell artikel (1 av 1)
Ett arv att bära vidare

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!