Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Krönikor

Kultur som hälsokur

Kultur har ett värde i sig. Men om den har positiva effekter på folkhälsan är det förstås bara bra. I den här krönikan finner Bengt Starrin att kultur kan vara en riktig hälsokur.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Året är 1621. Den engelske universitetsläraren Robert Burton har just gett ut sin bok om melankoli (The Anatomy of Melancholy). Det har varit en bekymmersam tid. Det verkade som om Europa hade drabbats av en depressionsepidemi som sammanföll i tiden med att man på många håll i Europa förbjudit offentliga kulturella muntrationer som karnevaler, festligheter, sång och dans.

Barbara Ehrenreich skriver i sin bok ”Karnevalsyra” att det med tiden uppstod en tjock mur mellan folkets och överklassens kultur. Folkets kultur handlade om människor i rörelse, dans, sång, hopp, skutt, tjo och tjim. Det gillades inte alls av överklassen som föredrog konsumtion av kultur under fullständig tystnad och kroppslig stillhet, som till exempel när man lyssnar på klassisk musik eller ser på balett.

Men för Robert Burton var det självklart att glädjeyttringar var viktigt för att råda bot mot melankolin. Han gillade inte förbudet.

– Låt dem fritt festa, sjunga och dansa och utöva de nöjen som de tycker bäst om.

Flera uttryckte samma sak. Glädjehöjande aktiviteter som musik, sång och dans fyller en viktig funktion. Håller melankolin på mattan. Etthundrafemtio år senare skulle även den kände nationalekonomen Adam Smith sjunga glädjens lov. Det borde vara en samhällelig uppgift att uppmuntra människor att dansa, sjunga och musicera, skrev han. Då skulle man kunna förebygga och bota melankoli som fortsatte att vara ett av de stora gisslen.

Människor dansar, sjunger och musicerar därför att det är roligt, lustfyllt, utvecklande, därför att det skapar stämning och gemenskap. Minst varje månad är det cirka en miljon människor i Sverige som är ute på dans, nästan lika många musicerar och drygt 300 000 sjunger i kör. Att dansa och spela musikinstrument är de vanligaste av alla kulturella aktiviteter.

Evolutionsforskare menar att kulturella aktiviteter som sång, musik och dans fyller en viktig social uppgift för att skapa glädje, gemenskap och engagemang. Det talade och skrivna ordet är otillräckligt för att klara av den uppgiften, eftersom det är alldeles för abstrakt.

Det händer saker och ting inom forskningen om kultur och hälsa. Det finns bra översikter. Exempel är boken ”Kulturen och hälsan” och Folkhälsoinstitutets rapport ”Kultur för hälsa” som bland annat visar att deltagande i kulturella aktiviteter har gynnsamma effekter på folkhälsan som att kulturaktiva lever längre än kulturpassiva.

Musik är ett av de mest utforskade områden inom kultur och hälsa. Den svenske stressforskaren Töres Theorell tar i sin bok ”Noter om Musik och Hälsa” upp flera exempel på när musik har en helande effekt både på kroppsliga och själsliga symtom och sjukdomar.

Musik är stämningsskapande, väcker känslor, välbehag, lycka, glädje. Musik kan hjälpa när man har ont, är deprimerad och nere. Musik förenar och bryter ned hierarkier. Men all musik har förstås inte den effekten. Det måste vara musik som man gillar.

Att sjunga tillsammans med andra mår man bra av. Får energi. Blir hög och glad. Körsång piggar upp. I boken ”Starka musikupplevelser” berättar sångare om underbara känslor – om glädje, om frid, om eufori. Starka känslor av gemenskap och kollektiv stolthet. Forskning har också kunnat visa på biologiska effekter i form av förbättrat immunförsvar, ökad utsöndring av det lugnande hormonet oxytocin och positiva effekter på hjärtat.

Att gå ut på dans är ett folknöje. I boken ”Sverige Dansar” berättas det om lycka och glädje, om energikickar och om dansbanan som en plats för harmoni och vällust samt om den fina sociala gemenskapen. Flera tar också upp dansandet som en livboj som en vändpunkt. Om dansen som blivit räddningen från depression, från värk och social fobi.

Flera studier har visat att dans förbättrar balans, motorik och rörlighet och inte minst för vissa patientgrupper som patienter med Parkinsons sjukdom. Socialt dansande tycks också ha påtagligt positiva effekter på patienter med demens.

Den förbättrar kognitiva förmågor samtidigt som den gör att sjukdomsprocessen utvecklas i långsammare takt. Studier visar också att dans minskar psykiska besvär som depression, ängslan, nedstämdhet och ökar välbefinnandet samt stärker självkänslan.

Kultur har givetvis ett värde i sig. Men om kulturella aktiviteter ger bonuseffekter i form av att man mår bättre och känner sig mer vital är det förstås bara bra.

Det våras för kultur och hälsa. Forskning är på gång. Kulturens betydelse för folkhälsan uppmärksammas som aldrig förr. Det händer saker. En seminarieserie om kulturens betydelse för hållbar folkhälsa genomförs under våren och hösten i fyra svenska städer. En så kallad kulturbox har tagits fram som innehåller böcker om kunskapsläget och hur kulturella aktiviteter kan användas inom vård, omsorg och samhället i övrigt för att främja folkhälsan.

Så till sist. Den 29 april firas den internationella dansdagen och landstinget i Värmland har bjudit in sin personal till ett seminarium om dans och hälsa med efterföljande ”I afton dans” till Starboys på Folkets Hus i Forshaga. Finemang.

Dansbanekulturen är en fredsrörelse. Det är oroligt ute i världen. Låt oss ta några extra danssteg för fred och frihet den dagen.

Bengt Starrin

Rätta oss
1 / 1
Kultur är så mycket mer än klassisk musik som avnjuts i tystnad. FOTO: TT
Aktuell artikel (1 av 1)
Kultur som hälsokur

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!