Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Krönikor

Frikallad med ogrundad diagnos

Foto: TT

I den här krönikan tar Bengt Starrin upp missbruket av psykiatriska diagnoser i det svenska försvaret. Ett missbruk som pågick fram till mitten av 1980-talet. Tusentals unga friska män frikallades årligen med en psykiatrisk diagnos. Missbruket var omfattande och satt i system.

Artikeln fortsätter efter annonsen

I Dagens Nyheter den 18 september 1981 toppades förstasidan av rubriken:

– Många stämplas som psykiskt sjuka utan skäl.

Ingressen var:

1 000 – 1 500 unga pojkar stämplas varje år som ”psykiskt sjuka” när de skrivs in i lumpen trots att de är fullt friska.

Dagen därpå hade Värmlands Folkblad ett stort uppslag:

Ny rapport anklagar försvaret: – Friska stämplas som psykiskt sjuka

Min kollega Gerry Larsson (numera professor vid Försvarshögskolan) och jag hade just gett ut en forskningsrapport om bruket av psykiatriska diagnoser vid inskrivningen av värnpliktiga. Och det var den rapporten som blev toppnyheter i media.

Vi hade båda inspirerats av den amerikanske sociologen Thomas Scheffs stämplingsteori om psykisk sjukdom, som jag tog upp i decemberkrönikan, och faran för missbruk av psykiatriska sjukdomsdiagnoser. Nu började en turbulent tid.

Men låt oss backa några år. I mitten av 1970-talet arbetade jag som forskningsassistent vid Försvarets forskningsanstalt (FOA), institutionen för beteendevetenskap samtidigt som jag var doktorand vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

Vid den tiden rådde allmän värnplikt för män. Alla skulle göra lumpen. Men man kunde slippa om man hade en stadigvarande fysisk eller psykisk sjukdom.

Av och till hade psykiater larmat om att unga män frikallades och förklarades som psykiskt sjuka utan att det fanns några som helst belägg för att de var sjuka. Skälet var att de ansågs olämpliga eller inte behövdes. För att kunna sålla bort dem ”tog man till en psykiatrisk diagnos”.

Det var det här som fick Gerry Larsson och mig att intressera oss för saken i slutet av 1970-talet. Vi genomförde ett antal studier. Bland annat intervjuade vi psykiatrer. Man upplevde ett moraliskt dilemma att ge psykiatriska diagnoser eftersom många inte var psykiskt sjuka. Några exempel:

– Det är ju allvarligt det här med diagnoser så man tar någon sån här ospecificerad. Så man mår illa av diagnosen, det gör man.

– Man tycker att han inte är psykiskt sjuk men för att bli frikallad måste han ha en diagnos.

– Man tycker det är fel att trycka på någon en diagnos.

Psykiatrer som vi intervjuade uppgav att en stor andel av dem som fick en psykiatrisk diagnos i själva verket inte var psykiskt sjuka. Det varierade från 50 till 90 procent.

Man tyckte det var besvärande, jobbigt och känsligt att berätta för den mönstrade om orsaken till varför de frikallades eftersom diagnoserna ofta var felaktiga och att diagnosen kunde medföra obehag.

Det hände då och då att den frikallade frågade om det kunde uppstå till exempel svårigheter att få ett jobb. Man var också orolig för vad familjen och flickvännen skulle säga.

För att mildra oron hände det att psykiatrerna rådde dem att säga att de frikallats på grund av något fysiskt besvär som dålig rygg eller dåliga knän.

Missbruket av psykiatriska diagnoser var omfattande och satt i system. Man skyllde på lagstiftningen. Av två dåliga beslut var det mindre dåligt att låta en person bli frikallad även om det skedde till priset av en psykiatrisk diagnos än att tvinga honom göra lumpen trots att man bedömde honom som olämplig och inte skulle klara av den.

Vi fortsatte att fördjupa oss i frågan och upptäckte att det var stora årliga variationer i andelen som frikallades med en psykiatrisk diagnos. Under den period som vi undersökte var värnpliktskullarnas storlek större än försvarets behov. Därför fanns det årligen ett ”överskott”.

Vi fann ett starkt samband mellan andelen som frikallats med psykiatrisk diagnos och storleken på överskottet. Ju större överskott desto större andel frikallade. Kunde det vara så att psykiatriska diagnoser användes för att anpassa tillgång till efterfrågan?

Vår slutsats var att friska soldater stämplades som psykiskt sjuka. Försvarsmakten och framförallt Värnpliktsverket förnekade att det skedde ett missbruk av psykiatriska diagnoser. Det omfattande missbruket måste hållas hemligt. Dörrar stängdes för fortsatta studier.

Vi utsattes för påtryckningar och åtgärder som var obehagliga. Vi stoppades när vi ville intervjua frikallade. FOA, vår arbetsgivare, vågade inte trycka en av forskningsrapporterna. Innehållet ansågs för känsligt för försvarsmakten. Istället gavs den ut på Högskolan i Karlstad (nuvarande Karlstads universitet).

Historien kunde ha slutat där men det gjorde den inte. I Värmland fanns i början på 1980-talet en synnerligen begåvad ung politiker som satte sig in i problematiken och som kom att driva saken. Med utgångspunkt i vår forskning motionerade hen i riksdagen om att värnpliktslagen borde ses över så att inte en stor grupp värnpliktiga råkar ut för att felaktigt bli stämplade som psykiskt sjuka.

Värnpliktsverket stod fast vid att systemet inte alls behövde utredas. Man sa att det fungerade som det skulle. Men en enhällig riksdag ställde sig bakom den unga politikerns motion om en översyn av värnpliktslagen. Översynen resulterade så småningom i en lagändring som innebar att det inte längre krävdes en diagnos för att bli befriad från värnplikten. Den psykiatriska sjukdomsstämpeln togs bort.

Äntligen sattes punkt för det omfattande missbruket av psykiatriska diagnoser i samband med inskrivningen av värnpliktiga. Äntligen slapp friska bli förklarade psykiskt sjuka. Att berörda myndigheter under så lång tid kunde ta så lätt på frågan om att friska unga män förklarades som psykiskt sjuka är upprörande, ovärdigt och oförenligt med en rättsstat.

• • • Vi var djupt imponerade av den unga politikern och sa till varandra: – Hon kommer att gå långt. Men vem var hon som så modigt, skickligt och framgångsrikt drev frågan? Jo, det var ingen mindre än Margot Wallström, numera Sveriges utrikesminister.

Rätta oss
1 / 1

Fram till mitten av 80-talet pågick ett missbruk av psykiatriska diagnoser när tusentals unga män frikallades från värnplikt med diagnoser som inte stämde.

Aktuell artikel (1 av 8)
Frikallad med ogrundad diagnos

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!