Få tillgång till plusartiklar på alla våra sajter - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Måndag, 18 december - vecka 51
Krönikor

Den som klagar tar en risk

Foto: Christine Olsson/TT

I serien NYFIKEN PÅ FORSKNING intervjuas Erica Sandlund, docent i engelsk språkvetenskap vid Karlstads universitet. Hennes stora forskningsintresse handlar om hur vi människor samtalar. Hon har forskat om bedömningar vid muntliga nationella prov i skolan, om hur stress och klagomål tas upp vid medarbetarsamtal. Hon hade tänkt bli journalist. Kanske hade hon också kunnat bli pianist, tänker jag.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Erica Sandlund disputerade i engelsk språkvetenskap år 2004 på en avhandling om emotioners betydelse vid socialt samspel. När vi människor talar med varandra förmedlar vi känslor på ett ofta obemärkt och osynligt sätt med hjälp av ansiktsuttryck och röstläge. Det kan handla om en suck, en bortvänd blick eller en lång paus. Allt detta är signaler på hur vi skapar och hanterar känslor.

Hennes specialområde är samtalsanalys som bland annat innebär att hon forskar om hur vi samtalar med varandra i vardagliga och institutionella sammanhang. Varför vi samtalar på det sätt vi gör och vad det kan ha för betydelse. Det är i första hand inte vad som sägs utan hur det sägs som hon sätter sökarljuset på.

Hon berättar att de just avslutat ett flerårigt projekt om de muntliga nationella proven i engelska i årskurs 9.

Det man bland annat ville veta var hur bedömningarna görs och hur samstämmiga olika lärare är i sina bedömningar av elevernas språkliga förmåga. De betygsattes på en skala från A till F.

– För 31 av 161 elever skiljde sig bedömningarna minst två betygssteg mellan olika bedömare. Det innebär att om en lärare gav betyget B så kunde en annan ge betyget D.

– Vad beror skillnaderna på?

– Förutsättningarna för att genomföra proven har betydelse för bedömningen och de varierar mellan skolorna. Teknisk utrustning och lokaler skiljer sig åt. För att hinna med bedömer en del lärare proven på fritiden. Andra får ta vikarier, säger Erica.

Jag undrar vad det kan få för effekter.

– För eleverna är det ju viktigt att betyget visar vad de kan och är rättvisande. Man vill så klart inte att betygssättningen skall bero på vilken lärare det är som sätter betyget.

Erica betonar att lärarna gör sitt allra bästa för att göra rätt. Problemet är att förutsättningarna för deras arbete är så olika.

– Språklärarna är våra hjältar!

Jag frågar vad det innebär att göra ett muntligt prov.

– Det svenska provet är bra för eleverna pratar med varandra i en grupp om två, tre eller fyra. Vanligast är att läraren grupperar dem tre och tre. De får ett ämne och bedöms efter innehåll, språk och uttrycksförmåga.

Erica och hennes forskargrupp spelar in samtalen mellan eleverna så att de kan studera vad som händer i minsta detalj. Och det är de små detaljera som gör det.

Under samtalen händer det att eleverna växlar över till ett svenskt ord som på forskarspråk heter kodväxling.

– Om en elev säger ”Woman should have” och vill rätta sig själv såg vi att hen ofta förde in ett ”ELLER”. Eleven sa alltså: ”Woman should have ELLER ”Women should have”.

Erica märker att jag ser lite oförstående ut så hon förklarar att eleven i det här fallet växlar till sitt modersmål genom att föra in ordet ELLER för att rätta sin engelska. Ordet ELLER fungerar som social resurs som synliggör och rättar till ett språkligt fel.

– Det är som om hen vill säga: ”Jag är medveten om felet och vill fixa det själv”.

Men språkväxling används också för att modifiera ett ställningstagande, förklarar Erica och tillägger att det förekommer i allt socialt samspel.

Gud så spännande! tänker jag. Språket, inte bara det talade, utan minst lika mycket kroppsspråket fyller viktiga funktioner för att reparera och upprätthålla goda sociala relationer.

Erica berättar att hon tillsammans med nordiska kollegor studerat medarbetarsamtal om stress, arbetsbelastning och om klagomål på arbetsplatser. Nu stegras min nyfikenhet.

Man gjorde samtalsanalyser när chefer och anställda pratade om stress och arbetsbelastning. Det man fann var att när en medarbetare svarar jakande på chefens fråga om hen ofta kände sig stressad så mildrade denne efterhand sitt jakande svar till exempel ”Det är inte så allvarligt”, ”Det händer egentligen inte så ofta” eller ”Det handlar inte om jobbet”.

– Det var som om man ville ta tillbaka vad man tidigare sagt. Man vill inte framställa sig själv som en som inte tål stress och riskera att chefen tycker att man är mindre kompetent.

Erica har också undersökt klagomål mot tredje icke närvarande part under medarbetarsamtalen.

Att klaga kan ha olika syften, berättar Erica.

– Det kan vara ett sätt att visa sig kompetent. Men det kan vara svårt för chefen att förhålla sig till det om denne också är chef för den tredje icke närvarande parten.

– Den som klagar på en tredje icke närvarande part tar en stor risk. För man vet inte hur chefen reagerar. Oftast är det därför mindre allvarliga och känsliga saker man tar upp.

Medarbetare är medvetna om att klagar man skall det kopplas till organisationens mål. Det gäller att kunna övertyga chefen om att löser vi inte det här problemet blir det problem för hela organisationen och då får man oftast med chefen, säger Erica.

Det är dags att runda av. Jag frågar vad hon gör på fritiden, om hon har något speciellt fritidsintresse.

– Jag spelar piano. Det är en viktig emotionell ventil. Jag njuter verkligen av det, säger Erica.

Nu visar det sig att det inte handlar om ett vanligt pianoklinkande. Hon har många års privatlektioner bakom sig – till och med gått en kurs i jazzpiano vid ett amerikanskt universitet.

– Jag är en gehörsperson, och kan få för mig en lördag att nu skall jag spela mig igenom hela filmmusiken till ”Phantom of the Opera”.

– Det gäller att ge sig själv små utmaningar så man inte stagnerar, säger Erica.

– Det där måste jag ta fasta på, tänker jag. För vem vill stagnera … Måste fråga hustrun var dragspelet kan vara.

Bengt Starrin

professor emeritus

karlstads universitet

Rätta oss
1 / 1

Kroppsspråk vid en situation tänkt att föreställa så kallad mansplaining, ett nyord från 2015. Foto: TT

Aktuell artikel (1 av 8)
Den som klagar tar en risk

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!