Söndag, 24 september - vecka 38
Karlstad

”Problemet – vi blir inte rädda nog”

Claes Wallenius har forskat om beslutsfattande och hur rädsla och oro spelar in
Foto: TT

Rädslan för kärnvapenkrig dominerade det kalla kriget. Är den på väg tillbaka nu, i och med det upphetsade tonläget mellan Nordkorea och USA?

VF bollade frågan till Claes Wallenius på Försvarshögskolan i Karlstad, som forskat om människors respons på fara:

– Jag skulle säga att problemet snarare är att vi inte blir tillräckligt rädda.

Artikeln fortsätter efter annonsen

De senaste veckorna har utrikesnyheterna till stor del handlat om nordkoreanska kärnvapentester och reaktionerna från USA. Nordkorea har pekat ut USA:s Stilla havsbas på Guam som ett tänkbart mål, medan Donald Trump å sin sida varnat för ”eld och ursinne som världen aldrig tidigare skådat”.

Klart är att den totalitära regimen i Nordkorea av allt att döma har kommit långt i sin ambition att bli en kärnvapenstat.

Den senaste provsprängningen i området Punggye-ri var av allt att döma en vätebomb, som är mycket mer kraftfull än en atombomb. Enligt mätstationen i Hagfors var explosionen 6,5 gånger kraftigare än det senaste provet för ett år sedan. Missiltester har också indikerat att Nordkorea skulle kunna nå det amerikanska fastlandet med kärnvapenbestyckningar.

Claes Wallenius, som efter några år som heltidspolitiker (V-kommunalråd i Karlstad 2006-2010) gick tillbaka till sin tjänst på Försvarshögskolan, är kluven i sin analys av situationen.

– Min tolkning är att mycket av vad vi ser och hör är en sorts tuppfäktning, ett spel för gallerierna och respektive hemmaopinion. Det moderna kriget är i stora delar ett krig om sanningen och verklighetsuppfattningen. Det man måste komma ihåg är att utifrån Pyongyangregimens perspektiv är deras agerande fullt rationellt.

Wallenius syftar på att Nordkorea med all säkerhet noga studerat utvecklingen på andra håll där USA/Nato agerat – som Irak och Libyen. Länder som saknade kärnvapenstatus och vars regimer störtades.

– Utifrån det perspektivet har tyvärr Donald Trump spelat Nordkorea rakt i händerna med sina ogenomtänkta och hårda uttalanden. Det blir lätt för Kim Jong Un att försvara upprustningen – han kan bara peka på Trumps citat och säga till folket "Där ser ni, vi måste skydda er med alla medel”.

• Hur bedömer du risken för att konflikten eskalerar?

– Man får se det så här: vad har respektive part att vinna på det? Nordkorea förstår givetvis att de skulle utplånas fullständigt om de attackerar, och för motparten skulle det priset bli mycket högt.

• Finns det inte risk för misstag eller irrationella beslut?

– Jo, det finns såna exempel. Grisbukten 1961, till exempel, då senare analyser visade att problemet till stor del kokade ner till att den amerikanska ledningen suttit och hållit med varandra. Gruppdynamik är farligt – och den här typen av mekanismer tenderar dessutom att stärkas av stress och yttre hot.

• Hur rädda bör vi vara?

– Studier genom åren har visat att människor snarare tenderar att vara för lite rädda än för mycket. Vi har svårt att ta till oss risker om de inte är konkreta. De flesta väntar tills de ser lågorna eller i alla fall känner röklukten innan de lämnar ett brinnande hus. Myten om att panik kan bryta ut när som helst bekräftas inte av forskning – även om media gärna vill måla upp den bilden. Däremot finns det nog en växande oro och olust hos många. Och det kan vara jobbigt nog.

• Så hur ska vi tänka?

– Det hjälper inte att gå runt och vara skräckslagen, men det finns nog all anledning att följa det som händer i omvärlden just nu. Fler bör engagera sig på ett bra sätt: för samtal och dialog och mot ett kontraproduktivt ”vi-och-dom”-tänkande.

– På sikt anser jag sedan att det finns större konfliktytor än Nordkorea: vad händer till exempel när Indien och Kina med sina stora befolkningar på allvar vill nå samma levnadsstandard som vi i väst? Vad händer när klimatförändringarna tvingar hundratals miljoner människor på flykt? Det kan bli besvärligt för oss som under de senaste århundradena vant oss vid fördelar på ett globalt plan...

Rätta oss
1 / 2

Nordkoreas ledare Kim Jong Un har stått i fokus den senaste tiden efter såväl missil- som kärnvapentester. Världen verkar återigen stå på randen till kärnvapenkrig. Frågan är hur oroliga vi ska vara?

2 / 2

Claes Wallenius.

Aktuell artikel (1 av 8)
”Problemet – vi blir inte rädda nog”

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!