Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Hem och Inspiration

25 värmländska äppelsorter vid von Echstedtska

Äpplenas genbank inför framtiden
Foto: Foto: Linn Malmen /Linn Malmén AB

– Det äpple man minns från barndomen är det man vill ha. Man har med sig minnet av en smak i munnen.

Det säger Käthy Nilsson, intendent vid von Echstedtska gården i Kila, där 25 värmländska äppelsorter planterats i en genbank.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Arbetet med apelgården startade 1993 som ett samarbete mellan Värmlands hemträdgårdsförbund, Värmlands läns hushållningssällskap, länsstyrelsen och Värmlands museum i syfte att samla värmländska äppelsorter och skapa en genbank. Träden planterades i omgångar, 1993, 1995 och 1996.

Det första trädet vi träffar på i apelgården är Stenbocken, Värmlands landskapsäpple. Denna, liksom Risäter och Spässerud, är vanliga och går att få ta i ute i handeln om man har tur.

Men det går inte att plantera en kärna och tro att man får samma träd. Det blir ett äppelträd men de flesta blir inte ätliga.

– De vi har här är goda och vi sprider det som varit gott. Om jag skulle få ta med mig ett enda träd skulle det bli Spässerud som kommer från Gillberga, säger Käthy Nilsson. Det är rosigt på ena sidan, krispigt när du biter, det säger "squash" och man får stänk i hela ansiktet.

2017 är definitivt inget äppelår. Många av träden i apelgården bär inte ens frukt vilket kan bero på att träden nu återhämtar sig efter fjolårets rikliga skörd och att det var kallt under blomningen vilket gjorde att bina inte ville ut.

– Vi gör ingen anpassad beskärning på grund av detta men vi är glada att vi har LP:s biodling i närheten.

Några av träden har drabbats av minerarlarven som ätit på bladen och då torkar de men det påverkar inte träd eller frukt. Några frukter på det värmländska sötäpplet har fått mögelsjukdomen monilia och Käthy Nilsson plockar bort dessa äpplen.

Risäter är en äppelsort som anses god att äta, den passar även för äppelmos och vissa går att lagra och spara. Här finns också Mölnbacka skogsäpple som är en vinterfrukt som kan lindas in i tidnings- eller silkespapper och lagras i källaren.

Äpplet Holmserud från Skillingmark presenteras av Käthy Nilsson som "arbetaren i apelgården".

– Det kommer mycket frukt, den producerar även när andra inte klarar av det, det är inte det vackraste äpplet, inte heller det godaste. Men det är slitstarkt och ger fint mos.

Varje träd i apelgården är försett med skylt som berättar om arten och dess historia. Här finns också utdrag ur folktron.

Apelgården är delad i en övre och en nedre del. De år som det blir mycket äpplen skickas frukten till musteriet i Klässbol.

– I fjol blev det över ett halvt ton frukt. Musten säljer vi sedan i vårt café.

Lördagen den 16 september anordnas äppeldagen En dag i apelgården vid von Echstedtska gården. Tidigare år har besökarna kunnat köpa med sig äppelsorter som ympats på grundstam men det kan man inte göra i år. Käthy Nilsson hoppas dock att man inför nästa år åter ska kunna ta upp beställningar.

– På våren när Hushållningssällskapet klippt träden har de tagit ympkvistar vilka sedan skickats till Julita gård där de ympats på grundstam.

Besökarna kan ta med sig äpplen för sortbestämning och det blir provsmakning i mån av tillgång.

Rätta oss
1 / 16

2017 är inte det bästa äppelåret. Men vissa sorter bär frukt.

2 / 16

Käthy Nilsson är intendent vid von Echstedtska i Kila. Hon berättar gärna om apelgården och alla dess träd.

3 / 16

Apelgården vid von Echstedtska ska fungera som en genbank. Käthy Nilsson ser den som en del av det gröna kulturarvet.

4 / 16

Käthy Nilssons personliga favorit är Spässerud. Ett sådant kommer att finnas i trädgården vid det hus hon ska flytta till i Säffle.

5 / 16

En del äpplen är fina medan andra ruttnat eller drabbats av sjukdomar. Käthy Nilsson botaniserar bland de 25 värmländska sorterna.

6 / 16

De år som träden ger mycket frukt lämnas de till musteriet i Klässbol. Där omvandlas de till must som säljs i caféet vid von Echstedtska.

7 / 16

Arbetet med apelgården startade 1993 då de första träden planterades under högtidliga former. Nu finns 25 värmländska äppelsorter i apelgården.

8 / 16

– Det är rosigt på ena sidan, krispigt när du biter, det säger "squash" och man får stänk i hela ansiktet. Så beskriver Käthy Nilsson sin egen favorit, äpplet Spässerud från Gillberga.

9 / 16
10 / 16
11 / 16
12 / 16
13 / 16
14 / 16
15 / 16
16 / 16
Aktuell artikel (1 av 8)
25 värmländska äppelsorter vid von Echstedtska

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!