Måndag, 25 september - vecka 39
Grums

Edsbondens borg – en guldklimp från järnåldern

Vi står och pustar lite lätt på Edsbondens topp, ungefär 100 meter ovan Vänerns yta. Utsikten mot de glittrande vattnen i öster och söder är vidunderlig.

– Hit brukar skolan i Slottsbron göra utflykter. Det är bra att man håller kontakt med sin hembygds historia, säger Ellinor Larsson, arkeolog och verksamhetschef uppdrag på Värmlands museum.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Hon är uppväxt i trakten och har gjort utflykter upp hit sedan barnsben.

– Senast härom helgen var jag här med mamma. Det är spännande att tänka på hur det såg ut här en gång i tiden. Fanns det hus här inne i borgen? Var det några träd här? Det skulle vara intressant att få göra en liten utgrävning här och se om det går att hitta några spår, funderar Ellinor Larsson medan vi står och tittar på utsikten.

Trots några talltoppar som skymmer här och där ser man tydligt bort mot Segerstadshalvön, Skoghalls bruk, Gässlingegrundens vindpark och universitetet på Kronoparken i Karlstad. Mot söder syns fälten vid Eds kyrka.

– Man kan tänka sig att det här var en bra utsiktspunkt där man såg om det kom båtar på Vänern. Och en bra plats att ha vårdkase på, säger Ellinor Larsson.

I reporterns huvud spelas bilder från Sagan om ringen-filmerna upp, där vårdkase efter vårdkase flammar upp på bergstopparna. Men också bilder från tv-serien Vikings, som visserligen också är mer saga än historisk dokumentär, men ändå ger en bild av läget när fornborgarna byggdes.

– Den tv-serien var några före detta kollegor till mig, som jag jobbade med på Irland, sakkunniga för och statister i, berättar Ellinor Larsson.

I de nordiska länderna byggdes fornborgar från någon gång kring Kristi födelse fram till medeltiden. Totalt finns 1 200 registrerade fornborgar i Sverige, hälften av dem i Uppland, Sörmland och Östergötland. Ellinor Larsson tar fram en karta där de fornborgar man hittat i Värmland är markerade.

Totalt finns 39 värmländska fornborgar i Fornminnesregistret. Hälften av dem ligger i nutidens Grums eller Säffle kommuner och ytterligare några i Årjäng och Arvika, vilket innebär att prickarna ligger tätt utmed vattenvägarna i västra Värmland och betydligt glesare österut.

Fornborgarna kan ha varit en tillflykt för befolkningen kring borgen under orostider. De kan också ha varit bevakningsposteringar, som tände ovan nämnda vårdkasar när faror närmade sig, eller regelrätta försvarsanläggningar. Ungefär hälften av fornborgarna i Värmland är registrerade som försvarsanläggning. För den andra halvan av borgarna är funktionen mer oklar.

– Man kan ju också tänka sig att det har rört sig om någon sorts manifestation av makt, säger Ellinor Larsson.

Edsbonden bedöms ha varit en försvarsborg.

– Det kan ha funnits en träpalissad ovanpå stenmuren här och troligen var marken nedanför röjd så att det var fri sikt, säger Ellinor Larsson när vi står på den välbevarade muren utmed den västra och södra sidan av bergstoppen.

Där är nämligen sluttningen möjlig att ta sig uppför om man vill anfalla fornborgen. De norra och östra sidorna av bergstoppen är däremot branta stup, så där behövdes inga murar eller palissader.

Totalt är lämningen av muren cirka 90 meter lång och fornborgen mäter totalt 180 gånger 110 meter. Ingången till borgen ligger i sydväst och det är också dit man kommer om man tar nutidens vandringsled från Ås, strax söder om Slottsbron, upp till bergstoppen.

Edsbonden är för övrigt inte det enda utflyktsmålet i trakten för den historiskt intresserade. På en karta från Riksantikvarieämbetet är ett 40-tal(!) fornlämningar markerade i området kring Slottsbron. De flesta gravar, men vissa fyndplats för föremål.

En av markeringarna finns på en mindre ö strax nedanför Edsbonden. Där finns en bronsålderslämning som i folkmun kallas ”Drottning Åsas grav”. Enligt sägnen är det platsen där en girig drottning som tog tullar vid sundet mellan Slottsbron och Grums ska ha förlist med sitt skepp när hon försökte smita med skatterna.

– Konstigt att det nästan alltid är onda kvinnor och goda män i de där sägnerna... konstaterar Ellinor Larsson torrt.

Edsbonden är inte lika gammal som ”Drottning Åsas grav”.

– Nej, fornborgen är sannolikt från yngre järnålder och var troligen i bruk från folkvandringstid till vikingatid, från cirka 400- till 1000-talen. Under medeltiden tog Edsholms borg, som låg precis i Slottsbrosundet där järnvägen och E45 och E18 går i dag, över den här funktionen att bevaka vattenleden in mot Borgvik.

Det är nästan så man kan höra historiens vingslag susa genom blåbärs- och lingonriset när vi vandrar ner från bergstoppen.

Rätta oss
1 / 3

”Det är spännande att tänka på hur det såg ut här en gång i tiden”, säger Ellinor Larsson, arkeolog och verksamhetschef uppdrag på Värmlands museum, som skulle vilja göra en liten utgrävning på Edsbonden.

2 / 3

Totalt är lämningen av muren den västra och södra sidan av bergstoppen cirka 90 meter lång.

3 / 3

Edsbondens fornborg är sannolikt från yngre järnålder och var troligen i bruk från folkvandringstid till vikingatid, från cirka 400- till 1000-talen.

Aktuell artikel (1 av 8)
Edsbondens borg – en guldklimp från järnåldern

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!