Få tillgång till plusartiklar på alla våra sajter - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Onsdag, 17 januari - vecka 3
Debatt

Visa att hela Sverige ska leva

Sveriges glesbygdspolitik är bland den sämsta i Europa.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Hur kan det komma sig att de sju nordligaste länen skattar nästan sju miljarder mer i kommunal- och landstingsskatt än resten av landet? Det är dags att ändra detta – snart!

Sverige är känt för att vara ett land där jämlikhet och rättvisa är ledord; jämlikt mellan könen, ung, gammal, stor, liten, fattig, rik, sexuell läggning, nära och lång ifrån, lands-/glesbygd och storstad. Alla hävdar att hela Sverige skall leva och utvecklas utan motsättningar. Sverige är ett avlångt land med stora skillnader vad gäller klimat, befolkningstäthet och infrastruktur. Men landet har ett kommunalt skatteutjämningssystem som skall göra det möjligt att alla kommuner i princip ska kunna ha likvärdig beskattning.

De sju nordligaste länens medborgare skattar nästan sju miljarder mer i kommunal- och landstingsskatt än resten av landet. I dag är skillnaden 1,90 kr/hundralapp, (5000-6000 kr/år) och den har en benägenhet att öka för varje år. 2016 var skillnaden 1,82 och 2015 var skillnaden 1,65. På tre år har skillnaden ökat med 25 öre eller 750 kr/invånare. Den högst kommunalbeskattade kommunen i landet, en Norrlandskommun, har skattesatsen 23,85, den lägsta 17,12, en Stockholmskommun. Det innebär att en medelinkomsttagare i den Norrlandskommunen betalar nästan 20 000 kr mer i skatt än invånaren i Stockholmskommunen.

Sveriges glesbygdspolitik är bland den sämsta i Europa. Ta Norge som ett exempel, där blomstrar glesbygden. Där beskattas naturresurserna där värdena uppstår. I Sverige går den skatten direkt in i statskassan. Endast Grekland har samma typ av beskattning som Sverige vad gäller naturtillgångar. Alla andra EU-länder har regional- eller delad beskattning. I Sverige kan man söka så kallade bygdemedel om ca 125 miljoner kr/år, som skall delas mellan 290 kommuner i landet. Det blir drygt 0,4 miljoner kr/kommun om man delar det rakt av. I Norge går årligen 4-6 miljarder kronor enbart från vattenkraften tillbaka till de bygder där kraften utvinns. Varför skulle inte detta fungera i Sverige?

Inom Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner och regioner jobbar man för att beskattningsrätten av våra naturtillgångar återförs till de områden där värdena uppstår. Fastighetsskatten på elproducerande vattenkraftverk i de sju nordligaste länen ligger i dag på cirka 4,9 miljarder kronor, men riksdagen har beslutat att den skatten successivt ska sänkas till cirka en miljard under en fyraårsperiod. Det betyder att huvuddelen av de pengar som föreningen jobbar för försvinner. Vi måste alltså hitta andra vägar som vi kan kompensera oss på. Energibeskattningen på el ligger på cirka 20 miljarder kr/år. Även den skatten går i dag direkt ner i statens stora skattkista.

Vad vill vi nu? Vi vill att staten inom kort tillsätter en utredning kring detta. Vi vet att våra politiker vill att hela Sverige ska leva. Det är dags att visa detta nu!

För Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner- och regioner, FSV

Ingvar Persson, Bollnäs, ordförande

Alf Larsson, Torsby

Jan Bohlin, Hagfors

Ola Persson, Sunne

Rätta oss
1 / 1

Är det rimligt att invånarna i de sju skogslänen ska skatta sju miljarder kronor mer per år i kommunal- och landstingsskatt, undrar Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner- och regioner. Foto: TT

Aktuell artikel (1 av 8)
Visa att hela Sverige ska leva

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!