Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Debatt

Stämplad som psykiskt sjuk

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

I serien socialvetenskapliga klassiker ställer Bengt Starrin frågan om det är möjligt att betrakta “mental sjukdom” på annat sätt än det allmänt vedertagna? Ja, säger den amerikanske sociologiprofessorn Thomas Scheff som för 50 år sedan lanserade stämplingsteorin om mental sjukdom.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Det är 50 år sedan stämplingsteorin om ”mental sjukdom” lanserades i boken ”Being Mentally Ill – A Sociological Theory”. Den kom att översättas till många språk och göra författaren – Thomas Scheff – internationellt känd.

Thomas Scheff är professor emeritus i sociologi vid University of California, Santa Barbara och sedan år 2000 hedersdoktor vid Karlstads universitet. Han disputerade 1960 på en avhandling om hur ”psykiskt sjuka” behandlades på mentalsjukhus. Hans handledare var den kände amerikanske sociologen Erving Goffman.

Boken Being Mentally Ill, som kom ut 1966, låg rätt i tiden och passade väl in i den växande kritiken av dåtidens psykiatri som ansågs vila på en alltför bräcklig vetenskaplig grund. En rad studier visade att det inom psykiaterkåren inte tycktes råda någon enighet om vad som var friskt och vad som var sjukt.

I boken Being Mentally Ill formulerar Scheff en sociologisk teori om orsakerna till ”mental sjukdom” som han betraktar som en typ av avvikelser från sociala normer och som inte faller under vad som är lagbrott. Teorin bygger på en omfattande genomgång av forskningen på området och består av nio hypoteser.

Scheff menar att i grunden är avvikelser från sociala normer oproblematiska. Det kan handla om små detaljer i tal och annat beteende. Det är sådant som de flesta människor till och från kan komma att uppvisa. De är ofta kortvariga och övergående. Gör man inte något stort väsen av saken händer ingenting anmärkningsvärt.

Men om människor börjar betrakta personen som en avvikare, som en konstig figur, som sjuk, är risken stor att hen går in i rollen som psykiskt sjuk. Risken att bli betraktad som psykiskt sjuk är påtaglig om personen drabbas av en svår livskris.

Krisen kan göra att det avvikande och ”underliga” beteendet inte är snabbt övergående utan pågår under en längre tid. Då kan det inträffa att personens diffusa avvikande beteenden börjar tolkas som tecken på schablonbilden av psykisk sjukdom. Både omgivningen och den enskilde söker en förklaring. Då är det den psykiatriska förklaringsmodellen om att det är en sjukdom som ligger närmast till hands.

En vanlig föreställning och fördom hos allmänheten är att mentalt sjuka är opålitliga, oförutsägbara, nyckfulla och till och med farliga. Och man vill inte gärna ha med dem att göra. Ja det verkar som om själva begreppet psykisk sjukdom har dålig klang som väcker misstro och rädsla.

Hur kommer det sig då att vissa beteenden och upplevelser blir förknippade med mental sjukdom?

Scheff menar att stämplingsprocessen är en viktig omständighet. Det ligger nära till hands att gå in i rollen som mental sjukt när det samtidigt krisar i personens liv. För det är då som den enskilde är som mest sårbar och påverkbar. De avvikelser som tidigare ignorerades blir nu tecken på den schablonmässiga bilden av att det är någonting psykiskt som kräver ett läkarbesök.

Läkaren kan vid sin bedömning göra två olika misstag. Det ena att friskförklara en som är sjuk och det andra att sjukförklara en som är frisk. Föreligger osäkerhet, som till exempel när ”symtomen” är diffusa, är regeln den att av två onda ting är det är bättre att sjukförklara en som är frisk än att friskförklara en som är sjuk.

Den som förklarats vara psykiskt sjuk och som visar sjukdomsinsikt kan, enligt Scheff, komma att bli belönad för att gå in i rollen som mentalt sjuk. Hen blir föremål för omtanke och uppmuntran. Blir befriad från betungande förpliktelser.

För den som arbetar i en psykiskt påfrestande arbetsmiljö är sjukskrivning och accepterandet av sjukrollen i många fall den enda lösningen för att få en tids andrum utan att behöva oroa sig för hur det skall gå med ekonomin. Den som således kan berätta om sina upplevelser och beteenden som kan inordnas i den psykiatriska förklaringsmodellen får vissa fördelar.

När den enskilde accepterar rollen som mentalt sjuk är omvandlingen från frisk till sjuk fullbordad. Och rollen som mentalt sjuk bildar nu den inramning som organiserar den sjukes tillvaro en tid framåt.

Om den diagnosticerade personen avvisar sjukdomsrollen genom att försöka återvända till konventionella roller kan denne råka ut för en rad problem. Hen löper risk att bli diskriminerad till exempel vid en jobbansökan oavsett vilka kvalifikationer för jobbet som hen har. Hen riskerar att bli av med sitt jobb eller bli omplacerad. Det kan bli svårare att teckna livförsäkring. Det är fördomar och stigmat ”en gång mentalt sjuk …” som sätter hinder i vägen.

Scheffs stämplingsteori har ibland misstolkats. Den förnekar på intet sätt att den person som till exempel sjukskrivits med en psykisk diagnos skulle må dåligt. Inte alls! Men han vänder sig mot de psykiatriska bedömningarnas bräckliga grund. I många fall är beteckningen mental sjukdom helt enkelt missvisande.

***

Som ung doktorand – i slutet på 1970-talet – fick jag ett stipendium som gjorde det möjligt att vistas ett läsår vid sociologiska institutionen vid University of California, Santa Barbara där Thomas Scheff var professor och stor inspiratör. Där arbetade jag på min avhandling om psykiatrin i det svenska försvaret. Avhandlingen visade bland på allvarliga brister i det psykiatriska beslutsfattandet som resulterade i att värnpliktiga på spekulativa och felaktiga grunder frikallades på grund av mental sjukdom. Det var en turbulent tid. Men mer om detta i januarikrönikan.

Bengt Starrin

bengt.starrin[at]kau.se

Rätta oss
1 / 1

Enligt Thomas Scheffs stämplingsteori om mental sjukdom ligger det nära till hands att gå in i rollen som mental sjuk när det samtidigt krisar i personens liv. För det är då som den enskilde är som mest sårbar och påverkbar, skriver Björn Starrin.

Aktuell artikel (1 av 8)
Stämplad som psykiskt sjuk

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!