Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Torsdag, 19 oktober - vecka 42
Debatt

I Karlstad ägnar man sig åt trevliga frågor

Foto: Daniel Olausson

Starrin sonderar: I serien ”nyfiken på forskning” intervjuas PO Norell, docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet. Det började med ett telefonsamtal från en professor Strömberg som sa ”Du skall börja som doktorand hos mig.” För tillfället arbetar PO Norell med boken ”Att styra staden – Karlstad 1975 till 2015”. På fritiden kan man höra honom sjunga Janis Joplinlåtar.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Per Olof Norell är ett känt ansikte för många – värmlänning från födseln som kallas PO (PeO). Han är docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet. Blev filosofie doktor 1989 på avhandlingen ”De kommunala administratörerna”.

Men vi tar det från början. Han utbildade sig till förvaltningssocionom på 1970-talet. Lade fram en trebetygsuppsats i Karlstad som var alldeles för ambitiös för Högskolan i Karlstad. Man förstod sig inte på den. Den skickades då till professor Lars Strömberg vid Göteborgs universitet som blev förtjust. PO minns en kväll. Telefonen ringde. Det var professor Strömberg som sa:

– Du skall börja som doktorand hos mig!

På den vägen blev det.

Som doktorand knöts han till den kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Samtidigt som han arbetade på sin avhandling blev han ekonomichef på Karlstad kommun. Jag undrar hur han lyckades få det att gå ihop?

– Pappa får man inte störa på lördan, brukade min äldsta dotter säga, som för övrigt själv nu är forskare och småbarnsförälder. Man kan undra hur klokt det var att arbeta så mycket.

Efter disputationen fortsatte han som ekonomidirektör i kommunen. Men hade nu fått smak på forskning.

I början på 1990-talet drabbades Sverige av en ekonomisk kris. PO fick upp ögonen för hur de svenska kommunerna hanterade den ekonomiska krisen. Han tog tjänstledigt för att forska om det men kallades tillbaka till kommunen när krisen blev som mest akut. Men akademin lockade.

Ett tillfälle öppnade sig. Fick tjänst som lektor i statsvetenskap. Han kom att ansvara för ett masterprogram tillsammans med Högskolan i Hedmark.

Idag arbetar PO i huvudsak med tre forskningsområden. Ett handlar om skiljelinjer inom politiken och partiernas väljarkår.

– Tidigare hade vi fem partier som var lätt att placera på en vänster och högerskala. Men nu har vi åtta eller fler. Fler och fler frågor har lagts till som inte går att koppla till den skalan.

PO Norell exemplifierar med frågor som rör universella rättigheter och identitet. Uppfattningar som går ut på att stärka grupper som diskrimineras på grund av till exempel könsidentitet, etnicitet och sexuell läggning. Här är det framförallt feministiskt initiativ, vänstern och miljöpartiet som fångat upp den opinionen.

Men hit hör också så kallade missnöjesfrågor som kritik mot en alltför generös invandringspolitik och uppfattningen att staten lägger sig i alltför mycket i människors privatliv. Ökande klassklyftor har skapat bitterhet. Den har framförallt Sverigedemokraterna fångat upp.

Ett annat forskningsområde handlar om att förstå utvecklingen i en region och de strukturella förutsättningarna för politiska beslut. PO förtydligar:

– Här menar jag näringsstruktur, vad man jobbar med i kommunen, befolkningens sammansättning, åldersstruktur, utbildningsnivå, andel förtidspensionärer för att ta några exempel.

PO har funnit ett mönster. Det finns starkare och svagare kommuner. De starka är magneter dit folk och näringar drar sig.

Ber om några exempel och han säger:

– Hammarö och Karlstad är strukturellt sett starka kommuner. Utbildningsnivån är hög, arbetslösheten låg och villapriserna stiger. Där finns också starka privata intressenter som är beredda att satsa pengar. Befolkningstillväxt ger i sig positiva effekter.

– Hur är det då med de svagare och mer sårbara kommunerna? Vilka är dom?

– Det är framförallt de gamla industriorterna som Munkfors, Storfors, Hagfors och Filipstad. De kännetecknas av befolkningsminskning, stor andel äldre, låga huspriser, och låg sysselsättning.

Nu kommer vi in på en kärnfråga för PO, nämligen hur allt detta påverkar politiken. Jag ber honom utveckla. Han säger:

– I Karlstad ägnar man sig oftare åt trevliga frågor som är lätta att gilla som utveckling och tillväxt.

Situationen för politikerna i de svagare och mer sårbara kommunerna är en annan.

– Där är det ofta trista frågor som att lägga ned skolor och vad man skall göra när servicen försämras, arbetsplatser försvinner och folk flyttar, framförallt de unga. Samtidigt är det viktigt att tillägga att även i dessa kommuner finns positiva inslag.

Det finns, berättar PO, en koppling mellan strukturell situation och kommunfinanserna. Ju starkare strukturer desto starkare finanser. Till detta kommer andra resurser. Det har det gjort för Karlstad. Han ger en rad exempel, bland annat Lerinmuséet, Färjestad hockey, Wermlandsoperan och Universitetet som inte bara handlar om dess utbildningsprogram utan också om samarbetet med tjänsteföretag, utvecklingsbranscher och större företag.

Kommuner hanterar numera allt mer komplexa frågor som kräver specialister. Resurssvaga kommuner har svårigheter att rekrytera den kompetens som behövs.

– När man rekryterar chefer föredrar många att bo till exempel i Karlstad.

Ett tredje forskningsområde som intresserar PO Norell är hur kommunernas styrprinciper förändras över tid.

Karlstad är en resursstark kommun. En hybridorganisation, säger PO, med många olika styrprinciper och som måste fungera och hållas ihop. PO Norell forskar nu om hur det har förändrats över tid. Han är dock förtegen när jag ber honom berätta mer.

– Det får vänta. Det skall bli en bok ”Att styra staden – Karlstad 1975 till 2015” som blir färdig nästa år.

Finns det tid över till fritid?

– Idrott är och har varit en stor del av mitt liv, säger PO, som motionerar regelbundet.

En gång i tiden tillhörde han eliten i bordtennis. Flera medaljer. Spelar schack och tidigare bridge. Har medaljer av ädlaste valör även där.

Han älskar Wermlandsoperan. Det händer att han sjunger på fester och sammanslutningar. Och då blir det Janis Joplinlåtar. Jag tänker: ”Swing it!”

Rätta oss
1 / 1

Situationen för politikerna i de svagare och mer sårbara kommunerna i Värmland är en annan än i exempelvis Karlstad och Hammarö.

Aktuell artikel (1 av 8)
I Karlstad ägnar man sig åt trevliga frågor

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!