Få tillgång till plusartiklar på alla våra sajter - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Lördag, 24 februari - vecka 8
Debatt

"Att vara lärare är att stå på scen"

STARRIN SONDERAR: I serien "Nyfiken på forskning" intervjuas Malin Anclair, filosofie doktor i psykologi och forskare vid Karlstads universitet. Hon forskar bland annat om omsorgsutmattning som kan drabba föräldrar med kroniskt sjuka barn. Hon har ett förflutet som dansare, regissör och koreograf. I sin ungdom arbetade hon som skådespelerska i USA.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Malin Anclair är legitimerad psykoterapeut och filosofie doktor i psykologi. Hon disputerade i våras på en doktorsavhandling om stress och utbrändhet hos föräldrar med kroniskt sjuka barn.

Hon kom till Karlstads universitet för drygt sju år sedan och har varit med i uppbyggnaden av psykologprogrammet vid Karlstads universitet. Fram till årsskiftet var hon också dess programledare.

Hon har en licentiatexamen i psykologi från Karolinska institutet. Den handlade om hälsa hos hjärntumörs överlevare och hur det är att vara förälder till barn med cancer.

Doktorsavhandlingen spinner vidare på temat hur det är att vara förälder till sjuka barn och om det är möjligt att göra någonting åt föräldrarnas stress, ängslan och rädsla. Sagt och gjort. Hon annonserade efter föräldrar som hade barn som var sjuka och där föräldrarna led av stress och utmattning.

- Vi delade in föräldrarna i två grupper. Den ena gruppen behandlades med kognitiv beteendeterapi och den andra med mindfulness.

Innan behandlingens början besvarade föräldrarna ett formulär med frågor om hälsa och livskvalitet. Efter avslutad behandling, som pågick under åtta veckor, fick de besvara samma formulär igen.

- Båda grupperna gjorde stora förbättringar. Hälsan och livskvaliteten förbättrades och de var mer nöjda med livet.

I båda grupperna var det en klar majoritet av mammor. Bara några enstaka män. Barnens sjukdomar varierade. Några hade psykiatriska problem som autismstörningar. Några hade diabetes. Resten hade någon annan långvarig funktionsnedsättning.

- Barnen får ofta god vård och föräldrarna lär sig och får bra kunskaper om barnets sjukdom och behandling. Men själva får de ofta inte den hjälp som de behöver. Men min forskning visar att det går att hjälpa föräldrarna. Och det är viktigt att de får hjälp.

Malin berättar att flera mindre studier visar att det är uppemot 30 till 40 procent av föräldrarna som har barn med diabetes som drabbas av utmattning. Det är tufft att vara förälder till ett barn med diabetes. De bär ett stort ansvar för behandlingen. Oro och ständiga kontroller av blodsockervärden.

- Det är vanligt att någon förälder, framförallt mammorna, drabbas av stress och utmattning.

Malin och hennes forskargrupp har fått forskningsmedel från Landstinget i Värmland för att gå vidare med frågan om hur föräldrar påverkas av sina barns sjukdom. Och hur vanligt det är med omsorgsutmattning.

- Vi skall göra en omfattande kartläggning som omfattar alla möjliga diagnoser hos barn. Vi är intresserade av att veta saker som: Hur vanligt är det att föräldrarna drabbas av utmattning? Hur är det med livskvaliteten? Hur ser föräldrarnas och barnens livssituation ut? Vem av föräldrarna har huvudansvaret för barnet?

Malin Anclair forskar också om något som kallas ”Community Dance”. Hon står i startgroparna med att påbörja intervjuer för att bland annat få reda på dansens integrerande, sammansvetsande och hälsofrämjande effekter.

Jag undrar vad ”Community Dance” är? Malin berättar entusiastiskt.

- Community Dance har funnits i över 30 år. Och det är ett sätt att nå människor som vanligtvis inte kommer i kontakt med dans. Det är erfarna danspedagoger som ger sig ut i samhället. Till exempel träffar äldre på ett äldreboende. Möter nyanlända barn och ungdomar som skall integreras i en skolklass. Möter gruvarbetare i en gruva. Tillsammans med gruppen börjar man med att göra rörelser som formas till dans. Det mynnar sedan ut i att man gemensamt gör en dansföreställning.

Nu blir jag riktigt nyfiken. Malin säger:

- Allt liv består av rörelse och varje individ har sitt eget speciella rörelsemönster. I community dance gäller det att hitta och uppmuntra varje enskild individs rörelsesignatur.

Men hur kommer det sig att du intresserar dig för dans? undrar jag.

Malin börjar berätta om en annan karriär – som dansare, koreograf och regissör – i en miljö som inte alls är som universitetsvärlden.

- Jag har tidigare jobbat professionellt med dans en stor del av mitt liv, säger Malin glatt och inte utan stolthet.

Hon har regisserat och koreograferat dansföreställningar om aktuella samhällsfrågor. Och det har blivit turnéer runt om i Sverige och övriga Norden. Totalt över hundra föreställningar.

Redan som tjugoåring reste hon till USA på en audition för en roll i en barnteatergrupp. Hon fick den. Det blev turnéer runt halva USA. Tillbaka till Sverige fortsatte hon några år med skådespeleriet.

Hon har också gett ut en barnbok om bipolär sjukdom.

- I den försöker jag avdramatisera sjukdomen.

Malin är van att stå på scen och hon älskar det. Det går inte att ta miste på. Hon har rykte om sig att vara en mycket skicklig och inspirerande lärare så jag frågar vilken betydelse hennes scenvana har haft.

- Att vara lärare är att stå på scen, säger hon och fortsätter.

- Det är viktigt att vara totalt närvarande och att känna sig bekväm att stå där framme. Man måste förlita sig på nuet. Vara observant på vad som händer i klassrummet. Se varje student.

Malin veckopendlar. Hon bor på Värmdö – på landet med man och barn. På fritiden är det familjen som står i centrum. Det blir skidåkning när det finns snö och på sommaren blir det bad och segling.

Bengt Starrin

professor emeritus

Karlstads universitet

Rätta oss
1 / 1

Malin Anclair disputerade i våras på en doktorsavhandling om stress och utbrändhet hos föräldrar med kroniskt sjuka barn. Hon har ett förflutet som dansare, regissör och koreograf. Foto: Linn Malmén, Karlstads universitet

Aktuell artikel (1 av 8)
"Att vara lärare är att stå på scen"

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!