Få tillgång till plusartiklar på alla våra sajter - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Onsdag, 23 maj - vecka 21
Debatt

Arbetargrabben som blev genusprofessor

I serien "Nyfiken på forskning" intervjuas Ulf Mellström som är professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet. Han forskar bland annat om män och maskulinitet. Men hans karriär hade kunnat ta en annan bana. Ett telefonsamtal gjorde att det blev forskning och inte teaterscenen.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Jag har bestämt möte med Ulf Mellström. Han skrev nyligen på DN-debatt om genusvetenskapen som fick stor uppmärksamhet. Jag läste den med stort intresse. Det är uppenbart att genusvetenskapens frontfrågor – kön, makt, sexualitet och jämställdhet – är provocerande för många. Det är saker jag tänker fråga om.

Ulf Mellström ger ett ödmjukt intryck. Han vill inte förhäva sig. Kontoret är anspråkslöst. Litet och trångt. Men det verkar inte störa honom.

Ulf har gjort en klassresa. Arbetargrabb från östra Göteborg som spelade fotboll för glatta livet och är sedan barndomen passionerad GAIS-are.

Ingen akademisk tradition hemifrån. Jobbade på posten. Var politiskt intresserad. Med tiden växte det fram ett intresse för akademiska studier.

Ulf började läsa statsvetenskap i Lund. Sökte sedan in på regissörsutbildningen vid Marieborgs folkhögskola. Var inställd på att börja där när det en dag ringde i telefon. Det var från Linköpings universitet som erbjöd honom en doktorandtjänst.

Det blev en avhandling inom området teknik- och vetenskapsstudier. Han kom att studera ingenjörers arbete på Volvo och ett litet halvledarföretag. Det resulterade i avhandlingen ”Engineering Lives, Technology, Time and Space in a Male-Centred World”.

– På den här tiden fanns inte genusvetenskap som ämne. Men jag var intresserad av genusfrågor. På de här två företagen var det mycket män som hade ett passionerat förhållande till teknik.

Att ”meka” är manligt. Ulf berättar att det inte alls är ovanligt att män utvecklar ett nära och passionerat förhållande till sina maskiner. Man pysslar om dem som om de vore levande varelser.

Avhandlingen kom att bli en av de första studierna av ingenjörsarbetet med antropologiska metoder som deltagande observation och intervjuer.

Ulf fick forskningspengar för att fortsätta sina studier. Det bar iväg ända till Penang, Malaysia, för att där studera bilmekanikers arbete. Han reste runt till de olika verkstäderna och gjorde intervjuer.

– Språket då? undrar jag.

– Jag lärde mig hjälpligt att tala den typ av kinesiska som bilarbetarna pratade. Det var nödvändigt för att kunna genomföra intervjuerna.

Projektet mynnade ut i boken ”Masculinity Power and Technology” som handlar om relationen mellan män och teknik.

– Teknik står högt i kurs i det malaysiska samhället och är en källa till individuell och nationell stolthet.

Ulf blev alltmer intresserad av genusfrågor.

– Men från början var det män och deras maskiner som intresserade mig. Sedan blev det också maskulinitet, berättar han.

– Få hade skrivit om det. Och det var ett outforskat område. Det blev en nisch för mig. Jag blev lite grand av en pionjär, säger han blygt.

Att köra bil är förknippat med maskulinitet. Men någonting verkar vara på gång, säger han och ställer plötsligt frågan:

– Vem är i förarsätet i självkörande bilar?

– Att det inte sitter någon där kan vara ett tecken på att vi är på väg mot en avmaskulinisering av bilkörandet. Mot ett könsneutralt bilkörande.

Ett annat område som intresserar Ulf är högre utbildning och forskning. Och han kommer ut med en bok, tillsammans med kollegan Per-Anders Forstorp, om dessa frågor senare i vår.

– Organiseringen av högre utbildning och forskning håller på att förändras. Från offentliga inrättningar till privata stora multinationella företag.

Ulf berättar om Indien.

– Där är bara fem procent av universiteten i offentlig regi. Resten, 95 procent, styrs av privata intressen.

Vi byter ämne och kommer in på hans debattartikel i DN. Jag skjuter in:

– Din artikel fick stor uppmärksamhet. Varför skrev du den?

– Jag är trött på alla myter och förvanskningar som sprids om genusvetenskapen och har länge varit irriterad över att genusvetenskap har blivit en politisk slagpåse. En måltavla för reaktionära högerkrafter runt om i världen.

I hans debattartikel i DN som publicerades på den internationella kvinnodagen den 8 mars exemplifierar Ulf bland annat om en händelse i Brasilien. Dockor brändes av den amerikanska filosofen och genusvetaren Judith Butler när hon skulle delta i ett demokratisymposium härförleden. I den ryska presidentkampanjen smutskastas allt som berör HBTQ-frågor.

Genusvetenskapen har blivit en politisk halmdocka som man kan spotta på. Och som påstås, av reaktionära krafter, vara orsaken till allt elände i världen inklusive universitetsvärldens förfall.

Det oroar Ulf Mellström.

– Jag vill ha en saklig debatt och få bort alla vanföreställningar om genusvetenskapen, säger Ulf bestämt men säger också att han är bekymrad över det hårda debattklimatet.

Ulf är en skrivande professor. Han har flera böcker på gång. Är också redaktör för den vetenskapliga tidskriften ”Norma: International Journal for Masculinity Studies” som kommer ut med fyra nummer per år.

Min undran är om det finns utrymme för något annat än forskning i hans liv.

– Förutom att umgås med familjen (sambo och två vuxna barn) håller jag på med yoga regelbundet för att hålla igång den åldrande kroppen, tillägger han efter en konstpaus.

– Men mitt tidigare intresse för teater har inte slocknat. Under min studietid blev det mycket skådespeleri. Var med om att starta flera amatörteatrar. Och det blev en hel del turnéer.

Ulf berättar inte utan stolthet att han tillsammans med sambon Ann-Carita Evaldsson och gruppen Mellanteatern fick Linköpings kulturpris 1997.

– Om jag inte fått det där telefonsamtalet från Linköpings universitet hade min karriär förstås kunnat bli en annan. Då hade jag börjat regissörsutbildningen och kanske blivit någonting inom film och teater.

Visst har han haft nytta av sitt skådespeleri. Inte minst i själva undervisningssituationen.

Rätta oss
1 / 1

Ulf Mellström skrev nyligen om genusvetenskap på DN-debatt, vilket fick stor uppmärksamhet. Foto: Karlstads universitet

Aktuell artikel (1 av 8)
Arbetargrabben som blev genusprofessor

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!