Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Debatt

Visst mår man bra av tango

”Inte fan blir man friskare av kultur” har för detta kulturministern Bengt Göransson sagt. Ja, hur står det till egentligen?
Artikeln fortsätter efter annonsen

Har han fog för sitt provaktiva uttalande? Eller har han fått allt om bakfoten?

Bengt Göransson har givetvis rätt i att kultur har ett värde i sig och att måttstocken på kultur inte är om den är bra för hälsan eller ej. Men om det nu skulle visa sig att vissa kulturella aktiviteter är bra för hälsan är det förstås inte till någon nackdel.

Forskningsresultaten om kulturens betydelse för hälsan är inte entydiga. De pekar beroende på hur forskningen gått till – vilken kulturell aktivitet det är fråga om, vilken hälsoaspekt och vilken grupp som studerats – åt lite olika håll. Men det finns, hävdar stressforskaren Töres Theorell, en stor potential hos kulturen när det gäller att främja hälsa. Men, tillägger han, det är svårt att fånga vilka de verksamma mekanismerna är.

I Värmland genomfördes för något år sedan en så kallad SOM-undersökning om hur värmlänningarna har det och deras attityder till olika företeelser. Resultaten presenterades i boken ”Värmländska utmaningar” och gavs ut på Karlstads universitet med docenterna P O Norell och Lennart Nilsson som redaktörer.

Boken innehåller bland annat resultat från en undersökning om kulturvanor och hälsa. Den visar att ett sammansatt mått på kulturell aktivitet, som omfattar åtta enskilda aktiviteter, samvarierar på samma sätt med hälsa som utbildning, social klass och inkomst gör.

Värmlandsundersökningen visar att den självskattade hälsan är ojämlikt fördelad. Andelen med mycket bra hälsa ökar, inte överraskande, i takt med stigande utbildning, inkomst och social klass. Den ökar också i takt med ökad kulturell aktivitet.

Men granskar man de olika kulturella aktiviteterna var för sig finner man att det är dans som sticker ut och som uppvisar det starkaste sambandet med självskattad hälsa. Övriga kulturella aktiviteter har i bästa fall enbart en svag koppling till hälsa.

Att dans är den aktivitet som starkast samvarierar med hälsa är inte förvånande. Om dans har det sagts att det mest grundläggande är dess förmåga att gynna människors hälsa och välbefinnande. Man tror att dans har fungerat som ett renande och terapeutiskt verktyg långt tillbaka i tiden. Det var lika viktigt att dansa som att äta och sova. Dans gav människor ett verktyg att uttrycka sig och kommunicera känslor.

Det finns idag mycket som talar för att dans faktiskt är hälsofrämjande. Men den uppfattningen hade man inte för hundra år sedan när jazzen och den moderna dansen slog igenom. Det blev en livsstil att lyssna och dansa till jazz. Men från medicinskt håll ansågs jazzen och de så kallade jazzdanserna skadligt för hälsan.

Läkare påstod att jazz förstörde hjärnceller och i jazzens fotspår skulle det födas veka och sjuka barn. Dessutom sköt man in sig på att dansen var oanständig, omoralisk, syndig och förförisk.

I begynnelsen var det lika illa för den argentinska tangon. Både tangon och jazzdanserna var från början de sämst lottades dans. Dans för dem som befann sig i botten på samhällsstegen. I Argentina gjorde överklassen och kultureliten allt för att smutskasta tangon. Så var det också i Europa. Ett bland många exempel är den tyske kejsarens förbud för officerare att dansa tango.

Men tiderna förändrades. Tangon och jazzen blev rumsrena. Och tangon kom att vandra upp för samhällsstegen och anses numera vara en av de vackraste danser som överhuvudtaget skapats.

Hur ser då forskningsläget ut idag? Trots att dansen sedan urminnes tider har förknippats med glädje, social gemenskap, romantik och välbefinnande är det först under de senaste årtiondena som man på allvar börjat ägna sig åt att systematiskt utforska den betydelse som dans kan ha för såväl individer som för hela samhällen. Och anledningen till att det dröjt, gissar jag, har att göra med att forskare rekryterades från samhällsgrupper som historiskt sett betraktat pardans som alltför simpelt och folkligt för att den skulle vara värdig att beforskas akademiskt.

Listar man alla de positiva hälsoeffekter som dans anses ha på hälsa och välbefinnande, som tas upp i den vetenskapliga litteraturen, blir det ett drygt 30-tal. Dans har tydliga effekter på fysisk hälsa och framförallt bland äldre. Forskningen handlar då om motorik, styrka, balans och rörlighet.

Dans tycks ha en förmåga att hålla sjukdomar som demens och alzheimer på avstånd. En forskning som fått stor internationell publicitet är den amerikanska forskaren Madeleine Hackneys studier av vilken effekt tango har för parkinsonpatienter.

Hon visar att efter en kurs i tango kunde patienterna röra sig avsevärt bättre än en kontrollgrupp som erbjudits andra motionsformer. Tangon bidrog dessutom till en förbättrad livskvalitet, socialt och psykologiskt.

Dans främjar den psykiska hälsan, minskar psykiska besvär som ängslan och nedstämdhet samt ökar välbefinnandet. Dansandet gör också att man känner sig mer vital. Dans är också socialt. Skapar gemenskap och självkänsla. Nyckeln till varför dansen är så effektiv verkar vara att den är fysiskt krävande, mentalt utmanande, och skapar känslomässiga stödjande sociala nätverk genom direkt kontakt mellan dansare. Det verkar med andra ord vara någonting speciellt med pardans därför att den kombinerar nöje, njutning och nytta i en och samma aktivitet.

• • •

Hej Bengt Göransson! Om du har vägen förbi Karlstad är du välkommen att dansa argentinsk tango på Gjuteriets vind. Där anordnar föreningen Tango Sol dans varje onsdag. För visst mår man bra av en tango, eller hur?

Litteraturtips:

• Bojner Horwitz, E, Hogstedt, C, Wistén, P & Theorell T (red). Kultur och folkhälsa – antologi om forskning och praktik. Stockholm. 2015.

• Norell PO & Nilsson, L. Värmländska utmaningar. Politik, ekonomi, samhälle, kultur och medier. Karlstad University Press, 2016.

• Starrin, B & SteffnerStarrin, L. Sverige Dansar. Karlstad: 2013.

• Åhlen, CG. Det mesta om tango. Lund, 1984.

TEXT: Bengt Starrin

Rätta oss
1 / 1
Aktuell artikel (1 av 1)
Visst mår man bra av tango

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!