Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Debatt

Var skeptisk mot attitydundersökningar

I serien vetenskapliga klassiker tar Bengt Starrin i den här krönikan upp den amerikanske sociologen Richard LaPieres klassiska studie från 1930-talet om sambandet mellan attityd och beteende. LaPiere konstaterade att människor ofta tycker en sak och gör en annan. Därför bör vi vara skeptiska mot attityd­undersökningar.
Artikeln fortsätter efter annonsen

En bekant berättade att han har en granne som ogillar tiggare. Men så råkade min bekant vid ett tillfälle se hur grannen gav en slant till en tiggare. När han senare påpekade det för honom sa han:

– Hon ja, men hon är inte som dom andra tiggarna.

Förr i tiden var det vanligt att forskare ansåg att sambandet mellan attityd och beteende var mycket starkt. Om man hade kunskap om människors attityder så skulle man också kunna förutsäga vad de kommer att göra. Om till exempel undersökningar visar att folk tycker illa om tiggare så kommer de inte att ge några pengar till tiggaren som de möter utanför mataffären.

Men när forskare började undersöka hur det egentligen låg till fann man till sin förvåning, att sambandet mellan attityd och beteende var svagt. Ja, i många fall att det inte fanns något samband alls.

En av de första som kom att studera saken var den amerikanske sociologen Richard LaPiere. Hans studie om gästfrihet i början på 1930-talet är idag en klassiker.

LaPiere var en ung forskare vid Stanfords universitet i USA där han tidigare tagit sin doktorsexamen i sociologi. Han gillade att resa, det var hans stora intresse. Det var också resandet som kom att leda in honom på det som senare kom att bli hans stora vetenskapliga bidrag. LaPiere hade gjort en rundresa i USA tillsammans med en ung kinesisk student och hans hustru. Med tanke på den i USA då rådande antipatin mot kineser, fanns det en uppenbar risk att de skulle bli avvisade från hotellen. Men till sin förvåning och stora glädje stötte de inte på några problem. De blev vänligt och korrekt bemötta och inte i något fall förvägrade den service de önskade.

På en av resorna hände det sig att LaPiere och det kinesiska paret passerade ett område som de tidigare besökt. Han ringde till ett av hotellen som de bott i och där blivit väl bemötta. På frågan om de var villiga att ta emot ett kinesiskt par fick han ett rungande nej till svar. Budskapet från hotellet var – Inga kineser här!

Den kolossala skillnaden i bemötande som LaPiere och hans medresenärer fick vid receptionsdisken och det han fick i telefon sporrade honom att gå vidare i sitt utforskande. Han började planera en omfattande undersökning för att studera förhållandet mellan attityd och beteende.

LaPiere började sin forskningsresa år 1930 och den pågick i två år. Han och det kinesiska paret besökte 250 inrättningar – 66 hotell, campingplatser och turisthem, 184 restauranger och kaféer. Det kinesiska paret hade ingen aning om att de ingick i LaPieres undersökning.

Vid varje besök på de olika inrättningarna förhandlade det kinesiska paret med personalen om sina önskemål. LaPiere höll sig hela tiden i bakgrunden fullt upptagen med bagage- och bilbestyr.

Uppläggningen av undersökningen var enkel men resultaten häpnadsväckande. I endast ett fall av 250 förvägrades gruppen den service den önskade.

Det kinesiska paret fick ett mycket gott bemötande under resorna. Det gick stick i stäv med vad man skulle kunna förvänta sig utifrån undersökningar, som visade att amerikaner hade en negativ och fördomsfull attityd till kineser. Många ansåg att kineser vara lömska och bedrägliga.

LaPiere bestämde sig för att gräva djupare i frågan om förhållandet mellan attityd och beteende. Därför sände han ut ett frågeformulär till de 250 inrättningar som han och det kinesiska paret besökt. För att kunna jämföra skickade han även formulär till ställen som de inte besökt.

Han ställde en fråga om inrättningen ifråga skulle acceptera att ha kineser som gäster. Han fick svar från 128 ställen vilket betydde en svarsprocent på 51 procent. Resultaten var slående. Över 90 procent av restaurangerna och hotellen som de tidigare besökt och drygt 80 procent av inrättningarna som de inte besökt uppgav att de INTE skulle acceptera kineser som gäster.

Förbluffande skillnader mellan faktiskt bemötande och attitydsvar i ett frågeformulär. Bemötandet var vänligt. Attityderna fördomsfulla och negativa.

Undersökningen bekräftade LaPieres misstro mot attitydundersökningar via frågeformulär, som han menar inte kan på ett tillförlitligt sätt förutse faktiskt beteende.

LaPieres studie har blivit en klassiker. Nästan 40 år efter sin upptäckt kommenterade han utvecklingen på området. Han var besviken över att hans fynd ignorerades. Kritiken mot attitydundersökningar, som han betraktade som mekaniska, sågs inte med blida ögon. I stället för att studera hur människor beter sig fortsatte man med att undersöka deras attityder i tron att det de svarar på ett frågeformulär ger besked om hur de kommer att bete sig.

LaPieres studie har sina begränsningar. Ändå har hans huvudsakliga slutsats om att människor ofta tänker och tycker på ett sätt och handlar på ett annat bekräftats i otaliga undersökningar.

Bengt Starrin

Rätta oss
Aktuell artikel (1 av 1)
Var skeptisk mot attitydundersökningar

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!