Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Debatt

Stenhuggarna och tangon

Historien om hur den argentinska tangon slår rot bland stenhuggarna i norra Bohuslän för drygt 90 år sedan är som en saga. Där i stenhuggarmiljö skapades en tango­kultur utan motstycke i svensk tangohistoria. Starka, sega karlar, fackligt och politiskt medvetna som började dansa en av de absolut vackraste danser som överhuvudtaget skapats.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Under somrarna håller vi håller till i norra Bohuslän som är känt för sina stenhuggartraditioner. För något år sedan, på en promenad, mötte vi en gammal herre som kom att berätta om den argentinska tangon och att den en gång i tiden var ett kärt nöje bland bohuslänska stenhuggare. Jag dansar själv argentinsk tango men det här var en fullständig nyhet. Stenhuggare och tango? Klart att jag blev nyfiken.

Det är inte mycket skrivet om hur tangon tog sig in i Sverige och hur den spreds. Den mest initierade skildringen kan vi tacka musikvetaren och före detta journalisten på Svenska Dagbladet Carl-Gunnar Åhlén för. Visserligen har flera skrivit om Evert Taubes betydelse. Men det som för många med mig har varit okänt är spridningen av den argentinska tangon bland stenhuggarna i norra Bohuslän. Om det skriver Åhlén i sin avhandling Tangon i Europa – en pyrrusseger från 1987. Hans avhandling är utan tvekan ett mycket viktigt pionjärarbete.

Historien förtäljer att den argentinska tangon kom att slå rot bland bohuslänska stenhuggare någon gång i början eller mitten av 1920-talet. Det skapades en tangokultur utan motstycke i svensk tangohistoria. Starka, sega karlar, fackligt och politiskt medvetna som började dansa en av de vackraste danser som överhuvudtaget skapats.

Men innan den argentinska tangon fick fäste i norra Bohuslän hade den redan nått Stockholm. Från Argentina spreds tangon till Europa och tangofeber bröt ut i Paris. År 1913 lanserades tangon som sällskapsdans på Oscarsteatern i Stockholm av Karlstadbördiga Emma Meissner (född Ekström). Tangon blev den nya flugan.

Tangon, med ursprung i Argentina, var i sin begynnelse underklassens dans men som, när den spreds till Europa, började klättra uppför samhällsstegen. Bland folk i farten, konstnärer, artister, inom film och teater rådde tangofeber. Men det stormade också kring tangon. Somliga ansåg den vulgär, omoralisk och ett verk av satan själv. Påven bannlyste tangon. Det gjorde också Kejsar Wilhelm som förbjöd den tyska flottans och arméns officerare att dansa tango.

Men det är oroligt i världen. Det krigas i Balkan och många förebådade ett världskrig. Och i juli 1914 bryter första världskriget ut och lägger sordin på danslusten. Tangons etablering och spridning i Sverige kom av sig. Men den får fäste tio år senare bland stenhuggare i norra Bohuslän. Men hur kunde det komma sig?

Till saken hör att från Bohuslän exporterades gatsten till Argentina men som i stort sett upphörde något år efter första världskrigets utbrott. I början av 1920-talet kom exporten igång igen för att år 1930 upphöra tvärt på grund av militärkupp i Argentina och den argentinska pesons låga värde.

Det är ungefär vid den tiden som tangon når stenhuggarna i Bohuslän. Och det sker på lite olika sätt.

Den viktigaste länken i historien är de svenska sjömän som lärde sig dansa tango under sina resor till Buenos Aires där de ofta stannade en hel månad innan de reste tillbaka. De passade då på att lära sig tango. De roade sig med att gå på de populäraste tangoställena och hann med att någotsånär lära sig hur man dansade. Man köpte också tangoskivor som man tog med sig hem. Väl tillbaka lärde de i sin tur ut tangon till stenhuggarna som de umgicks med på fritiden. De gick på samma dansställen. Och på så sätt fick tangon sin spridning. Den argentinska tangon blev en avkoppling från det hårda tunga och farliga arbetet som stenhuggare.

Det är framförallt i Krokstrand utanför Strömstad som tangokulturen blomstrade. Och det är också Krokstrand som Carl-Gunnar Åhlén använder som fallstudie i sin avhandling. Den argentinska tangon blev mycket populär och det dansades på Folkets hus och kringliggande dansbanor. Det anordnades tangotävlingar. Den första år 1926.

Krokstrand är beläget ett stenkast från Norge och ligger vid Idefjorden i Strömstads kommun, vägg i vägg med Norge. Dit kommer man på slingrande vägar från Strömstad.

Krokstrand var då ett stenhuggarsamhälle och en viktig exporthamn. Där lastade man gatsten för direkttransport till Buenos Aires. Orten flödade av liv, som ett lilla Paris med internationella kontakter och öppen för påverkan. Som mest lär det ha bott nästan 2 000 personer där. Nu är det inte mer än ett 50-60 personer.

Stenhuggarna var politiskt radikala. Många var syndikalister och socialister. Redan 1896 bildades den första fack­föringen. Folkets hus i Krokstrand kom till 1902 och är Bohusläns äldsta. Folkets Hus blev också medelpunkten för deras liv. Där umgicks man, pratade politik, läste om vad som hände runt om i världen, hade studiecirklar och dansade argentinsk tango. Det anordnades baler som kunde pågå hela helger – med dans, mat och kaffekask.

Åhlén karaktäriserar stenhuggaren som en bildad man med öppenhet för nya impulser. Stenhuggarna var nyfikna och därför väl lämpade att ta till sig nya intryck som argentinsk tango från den stora världen.

Men stenhuggarna ansågs leva ett liv i synd och förfall och avskyddes av de religiöst stränga schartauanerna. För schartauanerna, som vid den här tiden hade ett starkt grepp om den Bohuslänska befolkningen, utgjorde stenhuggarna med sitt politiska engagemang och festglada livsstil ett ständigt hot. Stenhuggaren var sinnebilden för djävulen själv.

•••

Varje sommar hålls numera en tangofestival under tre dagar i Krokstrand som ett fint minne av den argentinska tangons etablering bland stenhuggarna i norra Bohuslän. Under tre dagar dansas det tango från tidig morgon till sen kväll. Det hålls danskurser och workshops. Och dit kommer danslärare från när och fjärran.

Litteraturtips: Carl-Gunnar Åhlén. Tangon i Europa – en pyrrusseger, 1987.

Bengt Starrin

bengt@starrin.nu

Rätta oss
1 / 1
Den argentinska tangon kom att slå rot bland bohuslänska stenhuggare, berättar Bengt Starrin. Här ser vi en bild av dansande stenhuggare från boken Stenhuggare.
Aktuell artikel (1 av 1)
Stenhuggarna och tangon

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!