Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Debatt

Sommar, semester och bokslukartider

Inspirerad av bokslukande barnbarn tar Bengt Starrin i sin sommarkrönika upp bokläsandet. Svenskarna är ett bokläsande folk. Ligger i topp bland Europas länder. Läsandet sätter fantasin i rörelse. Man kan faktiskt bli så hänryckt och fängslad av bokens innehåll att man glömmer både tid och rum.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Jag har två barnbarn – Greta 10 år och Tova 13 – år som älskar böcker. När de läser vill de absolut inte bli störda. Båda gillar fiktion – det vill säga påhittade berättelser. Just nu är det böckerna om Harry Potter som det gäller. Den som Greta läser är på drygt 1000 sidor. Tova har läst alla sju böckerna på svenska och håller nu på med att läsa dem på engelska. Vad är det då som är så lockande med böcker?

– Det känns som jag är med i det som sker i boken, säger Greta. Man kommer in i en annan värld när man läser. Och det tycker jag är så spännande.

– När jag läser kopplar jag bort allt annat runt omkring mig, säger Tova.

– Får jag en god lässtund får jag energi att göra annat, säger Tova. Och Greta nickar instämmande.

Nu när det är sommar och semester haglar det tips om vad vi borde ägna oss åt. En är ”Läs en bok!”. Men varför bör vi göra det och hur utbrett är läsandet? Gretas och Tovas brinnande läsintresse får mig att fundera över saken.

Svenskarna är ett bokläsande folk. Ligger i topp bland Europas länder, enligt en undersökning från EU. Men bokläsandet har varierat under åren. SOM-institutet vid Göteborgs universitet har undersökt det sedan 1988. Det sjönk i början på 1990-talet och nådde en botten 1993 med 27 procent regelbundna bokläsare – det vill säga läst bok minst en gång i veckan under det senaste året. Läsandet ökade sedan fram till 2006. Då var siffran uppe i 42 procent. Läsandet sjönk något de följande åren för att åter gå upp till 42 procent 2014.

För drygt tio år sedan gjorde den brittiske författaren Ian McEwan ett experiment – i all anspråkslöshet. Han gick ut i parken där han bodde och började dela ut gratisböcker. Inom loppet av några minuter hade han gett bort 30 novellsamlingar. Han gjorde en intressant upptäckt. Varje ung kvinna som erbjöds boken tog emot den med glädje och entusiasm. Men med de unga männen var det annorlunda. De rynkade misstroget på pannan. Grymtade och sa ”det är ingenting för mig”. Endast en av männen tog emot boken.

Att bokläsandet är vanligare bland kvinnor än bland män verkar det inte råda något tvivel om. Aktuella siffror från SOM-institutet i Göteborg visar att hälften av alla kvinnor och var tredje man är regelbundna bokläsare. Drygt var femte man har inte läst någon bok överhuvudtaget under det senaste året. Siffran för kvinnor är under 9 procent.

Män läser inte bara mer sällan böcker. En undersökning från SOM-institutet i början på 2000-talet visar att var femte man är fattig på böcker och lever i, vad forskarna kallar, mer eller mindre boklösa hushåll som innebär att de har mindre än en hyllmeter böcker. Motsvarande siffra för kvinnor är 14 procent.

Läsning kräver tålamod och en förmåga att leva sig in i bokens karaktärer. Det verkar som om kvinnor är bättre på det än vad män är.

Varför läser man då böcker? Skälen är förstås många. Läsning är avkopplande, ger spänning, vidgar vyerna, ökar kunskapen, utvecklar språket, ger inspiration. Men bokläsandet innebär så mycket mer som förmågan att förstå andra människor och se saker och ting utifrån andra perspektiv än det egna. Det visar en studie genomförd av den kanadensiske professorn Keith Oatley vid universitetet i Toronto.

Bokläsandet sägs också kunna förbättra människors psykiska hälsa. Och boken som en del i läknings- och rehabiliteringsprocesser har fått en egen benämning – biblioterapi. Forskare vid Göteborgs universitet har visat att läsning av skönlitteratur under tiden som sjukskriven kan förbättra hälsa.

Det sätt varpå vi läser kan vara viktigare än vad vi läser. För att leva sig in i bokens karaktärer krävs ett tålmodigt, långsamt och eftertänksamt läsande eller vad man ibland brukar kallar djupt läsande.

Djupt läsande innebär också att man är lyhörd för detaljer i berättelserna. Det djupa läsandet för läsaren in i ett tillstånd som liknar hypnotisk trans. Man blir ”läshög”, rycks med i berättelsen, och kommer in i ett förändrat medvetandetillstånd som utmärks av djup koncentration. Den amerikanska författaren Joyce Carol Oates säger om läsandet att det är den enda metod som låter oss glida, ofrivilligt, ofta hjälplöst, in i en annans hud, en annans röst, en annans själ.

***

Den romerske författaren, politikern och filosofen Marcus Tullius Cicero (106-43 f.kr) lär ha sagt: ”Ett hem utan böcker är som en kropp utan själ.”

Rätta oss
1 / 1
Svenskarna är ett bokläsande folk. Ligger i topp bland Europas länder, enligt en undersökning från EU, skriver Bengt Starrin.
Aktuell artikel (1 av 1)
Sommar, semester och bokslukartider

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!