Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Torsdag, 19 oktober - vecka 42
Debatt

Om Pygmalion i klassrummet

I serien socialvetenskapliga klassiker tar Bengt Starrin upp det snart 50-åriga experimentet ”Pygmalion i klassrummet” (Pygmalion in the Classroom) som genomfördes i en amerikansk skola. Lärarnas förväntningar på elevers prestationer visade sig bli en självuppfyllande profetia.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Den som läst socialpsykologi på högskolenivå har förmodligen stött på Thomas-teoremet från 1920-talet och som lyder.

– Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga i sina konsekvenser.

Saker och ting kan bli till en självuppfyllande profetia. Ett illustrativt exempel från 1930-talet beskrivs av den amerikanske sociologen Robert Merton. Det hände sig nämligen att folk började ta ut pengar från banken därför att de trodde att den var på väg att gå i konkurs. Det fanns ingen sanning i ryktena. Men i och med att man trodde att det var sant började fler och fler ta ut sina pengar. Det gjorde att banken till slut hamnade i en likviditetskris som ledde till konkurs. Falska rykten kan således bli verkliga i sina konsekvenser.

Självuppfyllande profetior handlar om förväntningar. Frågan kom att intressera den amerikanske professorn Robert Rosenthal. För nästan 60 år sedan genomförde han, tillsammans med en kollega, ett experiment som har kommit att bli känt som ”Pygmalion i klassrummet”. Namnet anspelar på två saker.

Pygmalion är i den grekiska mytologin en historia om en skulptör som skapade sig en idealkvinna i form av en underskön staty som sedan Afrodite andades liv i. Pygmalion är också en pjäs som Bernhard Shaw skrev för lite drygt 100 år sedan. Den handlar om en fonetik­professor som lärde blomsterflickan Eliza från slummen att tala så att alla trodde att hon var en dam från överklassen.

Robert Rosenthal och hans kollega genomförde experimentet på en amerikansk grundskola, som i studien benämns Oak School. Han ville undersöka om lärares kunskaper om elevers begåvning medvetet eller omedvetet påverkade deras beteende i klassrummet.

Alla elever i årskurs ett till sex på Oak School testades i början av läsåret med ett begåvningstest – förkortat TOGA. Det var ett test som inte var allmänt känt. Man utgick från att lärarna inte kände till det.

Till lärarna sa man inte som det var. Man sa att testet hette Harvard Test of Inflicted Acquisation. Det var ett namn som man helt enkelt hittat på. Man lurade också lärarna om vad testet mäter. Man sa att testet kunde förutsäga vilka elever som under läsåret kommer att blomma upp och göra stora framsteg intellektuellt.

Elever med höga poäng på testet förväntades att kraftigt öka sin inlärningsförmåga under läsåret. Men det var, som sagt, inte sant. Men att invagga lärarna i tron att det var vetenskapligt sant och att testet hade den förmågan var en förutsättning för experimentet.

På skolan fanns det tre klasser i varje årskurs. Till lärarna sa man:

– Här får ni en lista med namn på elever som har den högsta poängen. Testet säger att de kommer att blomma upp under läsåret och kraftigt förbättra sin inlärningsförmåga.

I själva verket hade eleverna valts ut slumpmässigt. De var varken bättre eller sämre än andra elever. Urvalet hade med andra ord ingenting att göra med deras resultat på testet.

När läsåret närmade sig slutet fick barnen åter besvara samma begåvningstest.

Forskarna började jämföra resultaten mellan experimentgruppen, som bestod av elever som lärarna trodde var de mest begåvade och kontrollgruppen, som bestod av resten av eleverna. Man var förstås nyfiken på om det fanns några skillnader mellan grupperna. Om experimentgruppen förbättrats sina resultat mer än kontrollgruppen skulle det kunna tyda på att det fanns en ”förväntan­effekt”. Kunde lärarnas förväntningar bli till en självuppfyllande profetia?

Resultaten från experimentet visade förväntanseffekten eller den så kallade självuppfyllande profetian var kraftigast i första och andra klass och mycket liten eller obefintlig i femte och sjätte klass.

I både första och andra klass ökade experimentgruppen sin intelligenskvot mer än dubbelt så mycket som kontrollgruppen (se figur). Förstaklassarna som ingick i experimentgruppen ökade sin intelligens med i snitt 27.4 poäng medan kontrollgruppen ökade med 12 poäng. För andraklassarna var poängökningen 16.5 respektive 7.

Lite drygt var femte elev i 1:a och 2:a klass, som ingick i experimentgruppen, ökade sin intelligenskvot med mer än 30 poäng. För kontrollgruppen var siffran en på 20 elever.

Studien ”Pygmalion i klassrummet” visar att de elever i första och andra klass som lärarna trodde skulle göra de stora framstegen också gjorde det. Det blev en självuppfyllande profetia. Rosenthal menar att den enda rimliga förklaringen handlar om lärarnas förväntningar på dessa elever.

Det finns många subtila sätt att medvetet eller omedvetet gynna eller stärka elever. Det kan handla om olika former av gillande och bekräftelser som kan vara både verbala och icke verbala. Det kan räcka med att man blir bekräftad med ett leende eller ett uppmärksamt och vänligt ansikte. Det kan göra att man som elev blir mer motiverad som leder till att man lägger mer tid på skolarbetet.

Rosenthals studie ”Pygmalion i klassrummet” har fått både ros och ris. Den har gett upphov till en viktig debatt om förväntningars betydelse och om värdet av begåvningstest. Den har också kritiserats för att den innehåller metodmässiga brister. Men även kritiker betraktar den snart 50-åriga studien som banbrytande och kreativ.

•••

Pygmalion i klassrummet är exempel på en självuppfyllande profetia. I junikrönikan tar jag upp en klassisk studie om vad som händer när den profetia som man blint trott på inte inträffar. När domedagen inte slår in. När Silverarken inte kommer.

Bengt Starrin

Videotips:https://www.youtube.com/watch?v=hTghEXKNj7g

Rätta oss
1 / 1
Robert Rosenthal och hans kollega ville undersöka om lärares kunskaper om elevers begåvning medvetet eller omedvetet påverkade deras beteende i klassrummet.
Aktuell artikel (1 av 1)
Om Pygmalion i klassrummet

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!