Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Torsdag, 19 oktober - vecka 42
Debatt

Grattis Pippi på 70 årsdagen

Igår – den 26 november – var det 70 år sedan som den första boken om dig gavs ut. Du dök helt plötsligt upp i Villa Villekulla med apa, häst och mycket pengar. Oj, vad du har roat och tröstat under alla år. Ett Stort grattis!
Artikeln fortsätter efter annonsen

Pippi tyckte att stora människor aldrig hade roligt. De har tråkiga jobb, fåniga kläder, liktornar och kumminalskatt. Och inte kan de leka heller. Nä, att bli stur var absolut inget att stå efter. Därför tog Pippi krumelurpiller som hon fått av en gammal indianhövding. Hon sa:

– Fina lilla krumelur, jag vill inte bliva stur.

Men Pippi förstod att det kommer att se konstigt ut i framtiden.

– Tänk (sa hon till Annika och Tommy) om det kommer en tant och går förbi här nån gång om många, många år och får se oss springa omkring i trädgården och leka … ?

Pippi har nu hunnit bli 70 år och springer fortfarande omkring och leker. Om det är någon som tycker att hon är liten till växten för att vara 70 år kommer hon att svara.

– Jag var större, när jag var mindre.

Sån är hon.

Den första boken om Pippi Långstrump kom ut för 70 år sedan. Men figuren Pippi Långstrump fanns i Astrid Lindgrens muntliga berättelser långt innan. Under flera år var det en högtidsstund för dottern och hennes kamrater när hon berättade om Pippis olika upptåg. Det fanns ett skrivet manuskript redan 1944, som hon skickade till Bonniers, men som förlaget vägrade ge ut.

Pippi var en främling som inte passade in i de vuxnas värld. Ett ensamkommande barn som flyttat in i ett ruckel tillsammans med en apa, en häst och en kista med guldpengar. Och hur hon såg ut? Så här beskrivs hon i en av böckerna.

– Hennes hår hade samma färg som en morot och var flätat i två hårda flätor, som stod rätt ut. Hennes näsa hade samma fason som en mycket liten potatis, och den var alldeles prickig av fräknar. Under näsan satt en verkligen bred mun med friska tänder. Hennes klänning var rätt egendomlig. Pippi hade själv sytt den. Det var meningen att den skulle bli blå, men det blåa tyget räckte inte, så Pippi fick lov att sy dit lite röda tygbitar här och där. På hennes långa, smala ben satt ett par långa strumpor, den ena brun och den andra svart. Och så hade hon ett par svarta skor, som var precis dubbelt så långa som hennes fötter. De skorna hade hennes pappa köpt åt henne i Sydamerika, för att hon skulle ha litet att växa i.

Men det som riktigt stack ut var apan som satt på den främmande flickans axel. Det var en liten markatta, klädd i blå byxor, gul jacka och vit halmhatt.

Hon var ju också världsvan. Prinsessa på Kurrekurreduttön som seglat på de sju haven. Hon pratade flera språk och visste hur saker och ting gick till i den stora världen. En del var överdrifter eller rena lögner, som hon gärna medgav. Det var högtidsstunder när Pippi berättade för sina lekkamrater om Rio, Egypten, Indien, Argentina och Guatemala.

Ingenting var främmande för Pippi. Att ligga med fötterna på huvudkudden var inte konstigt för det gjorde man i Guatemala. Gå baklänges var inte heller konstigt för det gjorde man i Egypten. Och för att inte tala om människorna som går på händer.

Det var verkligen en främmande fågel som hade flyttat in.

Pippi är mäktig, stark och rik. Hon griper in i vardagliga händelser utan att tveka. Hon läxar upp mobbare och muntrar upp en gammal tant som drabbats av nervositet.

Pippi bannar en hästplågare. Hon kommer farande som en blixt till hästens undsättning och kastar hästplågaren upp i luften. Och skulle egentligen vilja rappa till honom med piskan men valde i stället att bryta sönder den.

Eller när Pippi får besök av två tjuvar – Dunder Karlsson och Blom – som försöker stjäla hennes pengar. Men hon upptäckte vad som var på gång, visade sin styrka och band fast dem. Sedan gjorde hon det oväntade. Hon bjöd upp Dunder Karlsson till dans med musik av Blom, som fick spela på kam. Och det blev en maratondans till klockan tre på natten. Dunder Karlsson fick beröm för sin dans. Tjuvarna blev som förändrade. De blev mänskliga och förädlade som människor.


Pippi togs emot med öppna armar. Böckerna blev omåttligt populära och har översatts till 70 språk och sålts i 60 miljoner exemplar. De enskilda berättelserna är som vattendroppar som bildar bäckar, formar sjöar och stora hav och ingår i den stora berättelsen om ett annat, öppnare, mer tolerant samhälle. Pippi är vägvisaren som inte tar skit. Står upp för svaga och maktlösa. För djur som blir piskade. För människor som blir trakasserade och förödmjukade. Hon är den goda maktmänniskan.

Det har skrivits flera avhandlingar om Pippi. Hon har analyserats och tolkats av filosofer och forskare. Det har gjorts spelfilmer, TV-serier och oräkneliga teateruppsättningar. Hon har fängslat miljontals människor. Och det kommer hon att fortsätta att göra.

Men det var inte alla som älskade Pippi. Flera, inom den så kallade kulturella och akademiska eliten, tog kraftigt avstånd. En av landets ledande professorer i psykologi – professor John Landqvist – hade inget gott att säga om varken Pippi Långstrump eller Astrid Lindgren. Han ansåg Pippi vara ett sinnessjukt barn som den svenska kulturen måste skyddas ifrån. Han lär ha haft större förståelse för nazismens disciplineringsideal än för Pippis frihetsideal. Han fick anhängare som varnade för faran med att läsa Pippi Långstrump och den liberala och mjuka uppfostran som Astrid Lindgren förespråkade.

Pippi påverkade en hel värld. Hon har vänner överallt och är inte längre så ensam, som Annika och Tommy trodde att hon var, när hon satt där vid bordet med huvudet lutat mot armarna och stirrade drömmande på ett litet ljus som stod framför henne med fladdrande låga. Det utspelar sig i avslutningsscenen i boken Pippi i Söderhavet. Annika säger med darr på rösten:

– Hon ser så ensam ut på nåt vis.

Tommy skjuter in:

– Om hon ville titta hitåt, så skulle vi vinka åt henne.

Men Pippi bara stirrade framför sig med drömmande ögon. Så släckte hon ljuset.

Grattis Pippi. Vi älskar dig!

Bengt Starrin

bengt.starrin@kau.se

Rätta oss
Aktuell artikel (1 av 1)
Grattis Pippi på 70 årsdagen

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!