Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Torsdag, 19 oktober - vecka 42
Debatt

En uppfriskande dans

I den här krönikan botaniserar Bengt Starrin i den forskning som bedrivits om dans och hälsa och finner då att en svängom kan vara rena rama medicinen.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Hundratusentals människor tar sig en svängom i sommar, på parker och logar. Ett mycket populärt nöje, framförallt bland äldre. I åldersgruppen 60-79 år räknar man med att det är cirka 700 000 som gör det minst en gång per år, i runda tal 300 000 minst en gång per kvartal och drygt 100 000 minst en gång per månad. Det gör dansandet till en av de riktigt stora fritidsaktiviteterna bland äldre och dessutom till en av de stora folkrörelserna och kulturaktiviteterna.

När vi åldras avtar de flesta av våra fysiska och mentala förmågor. Det positiva är att det faktiskt går att göra någonting åt det. Dans är en av de aktiviteter som håller oss alerta långt upp i åldrarna. Visserligen har man känt till det sedan urminnes tider. Men det är först nu under de senaste årtiondena som forskare börjat intressera sig för saken. Mår pardansare bättre än andra? Ja, det verkar så. En grupp på drygt 1 300 personer som brukar gå ut och dansa jämfördes med drygt 7 000 personer som delta­git i den värmländska undersökningen Liv & Hälsa 2008. I de båda undersökningarna ställdes samma frågor om hälsa och lycka. Resultaten som redovisas i boken Sverige Dansar var tydliga. Dansare mådde bättre och var lyckligare än folk i allmänhet. Skillnaden i hälsa och lycka mellan dansare och allmänhet ökade med stigande ålder. Det skulle kunna tyda på att dansens positiva effekt på hälsa och välbefinnande ökar ju äldre man blir.

I boken Sverige Dansar redovisas berättelser om vad dansandet betytt.

– Dansen gör att man sträcker ut sin kropp och rör sig mjukt till musiken. Jag har en hel del smärtor från min rygg men efter en kväll på dansgolvet har jag mindre ont och är rakare än när jag gick hemifrån, skriver Elsa.

– Dansen har hjälpt mig att bearbeta min sociala fobi, skriver Tina. Man har börjat tro på sig själv.

– Utan dans hade jag inte levt idag, skriver Peter och fortsätter:

– Den har räddat mig från depression.

Dansen har också varit räddningen för Lillian.

– Under flera år med depression har dansen varit det som gett mig kraft i livet och vardagen. Birgitta har haft diagnosen fibromyalgi i många år men har kämpat sig frisk med hjälp av dansen.

– Jag behöver inte längre några värktabletter eller antidepressiv medicin. Ge folk en danskurs som medicin i stället för tabletter. Dansa är att leva.

Listar man alla de positiva hälsoeffekter som dans anses ha på hälsa och välbefinnande, som tas upp i den vetenskapliga litteraturen, blir det ett drygt 30-tal. Dans har tydliga effekter på äldres fysiska hälsa och forskningen handlar framförallt då om motorik, styrka, balans och rörlighet. Dans är bra för den psykiska hälsan. Minskar psykiska besvär som ängslan och nedstämdhet samt ökar välbefinnandet. Dansandet gör också att man känner sig mer vital. Dans är socialt. Skapar gemenskap och självkänsla.

Några av studierna om dansens hälsoeffekter på äldre dar har fått mycket stor internationell uppmärksamhet. En är den forskning som bedrivits av forskaren och neurologen Joe Verghese som studerat risken att utveckla Alzheimers sjukdom hos äldre. Han visade att de som löste korsord minskade risken med 38 procent, de som spelade instrument med 69 procent och de som dansade pardans med hela 76 procent. Av alla de tiotal aktiviteter som studerades var pardans den som hade den största betydelsen för att minska risken för Alzheimer. Fysiska aktiviteter i sig hade ingen signifikant effekt alls.

Annan forskning som fått stor internationell publicitet är den amerikanska forskaren Madeleine Hackneys studier av vilken effekt tango har för Parkinsonpatienter. Det visade sig att efter en kurs i tango kunde de röra sig avsevärt bättre än en kontrollgrupp som erbjudits andra motionsformer. Dansen bidrog dessutom till en förbättrad livskvalitet, socialt och psykologiskt.

Det verkar som om det är något speciellt med pardans. Den kombinerar nöje, njutning och nytta i en och samma aktivitet. Dans tilltalar många äldre eftersom det väcker underbara minnen från ungdomsåren. Kulörta lyktor. Fest. Varma och ljusa kvällar. Solnedgång. Glädje. Förälskelse, Romantik. Lust. Förväntan.

– Jag kommer ihåg när vi gick och dansade på parken. Åh, vad roligt vi hade! Vi var unga då.

Med tanke på de möjligheter dans har för att främja hälsa är det förvånande att den spelar en så undanskymd roll inom hälso- och sjukvården och i arbetet med att stärka folkhälsan. Är det djupt rotade fördomar om pardans som något simpelt folknöje som spökar? Eller?

Det är dags att dans får den centrala plats den förtjänar i den folkhälsopolitiska diskussionen. Eldig tango, stilla foxtrot, en rivig bugg eller en svängig schottis är inte bara ett sant nöje utan också rena rama medicinen. Det skulle kyrkofadern Augustinus, som verkade på 300-talet efter Kristus, skrivit under på. Han älskade dansen. Hans uppmaning till oss var:

– O, människa lär dig dansa, för annars vet änglarna i himlen inte vad de ska göra med dig!

Bengt Starrin

bengt.starrin@kau.se

Rätta oss
Aktuell artikel (1 av 1)
En uppfriskande dans

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!