Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Debatt

Det livskraftiga samhället

I serien ”vetenskapliga klassiker” tar Bengt Starrin i den här krönikan upp studien om Roseto – en liten, men livskraftig, stad i Pennsylvania, USA. Studien går under benämningen ”The Roseto Effect” och är en nästan osannolik historia om en ort och ett folk.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Det gick rykten. Det skvallrades. Man kunde höra människor i de kringliggande städerna säga:

– Det kan inte vara möjligt!

– Dom lever inte sundare än vad vi gör!

– Det är bara någonting man hittat på!

– Konstigt är det!

Det man talade om var Roseto, en liten stad som ligger i staten Pennsylvania i USA. I början på 1880-talet bildades den av en grupp fattiga italienare som invandrat från södra Italien.

Det var i slutet på 1950-talet som det började ryktas om att Rosetoborna mådde mycket bättre än andra. Det sades att knappt någon under 65 år hade dött i hjärtinfarkt, att kriminalitet, droger och utanförskap inte förekom överhuvudtaget. Det skvallrades om att Rosetoborna levde i all sköns välmåga och att de fick ett långt och behagligt liv. Men var det sant, var det överdrifter eller bara tomt prat?

En grupp forskare bestämde sig för att studera saken. De ville undersöka folkhälsan i Roseto och ta reda på om det fanns någon sanning i ryktena. De påbörjade sina studier i början på 1960-talet.

Man började med att undersöka dödligheten och dess orsaker inte bara i Roseto utan även i närliggande städer. De fann då att dödligheten i hjärtinfarkt var betydligt lägre i Roseto.

Anmärkningsvärt var att under en sjuårsperiod hade ingen i åldersgruppen 55–64 dött av den orsaken. Forskarna misstänkte först att det kunde bero på livsstilsfaktorer som rökning, matvanor och motionsvanor. Men så var det inte. Det röktes. Det dracks vin till maten – som lagades med isterflott. På matbordet fanns salami, hårda och mjuka ostar fullproppade med det farliga kolesterolet.

Forskarna började nu inse att det som gjorde att Rosetoborna var förskonade från hjärtinfarkt inte kunde förklaras av frånvaron av traditionella riskfaktorer utan måste sökas på annat håll. De bestämde sig då för att undersöka det sociala livet i Roseto. Intervjuer och observationer genomfördes.

Vad man fann i Roseto liknade inte något som de tidigare hade stött på. Det var mycket som förvånade, var gåtfullt och mystiskt. Sammanhållningen var sällsynt stark. Man fann inga ensamma människor som var pressade av alldagliga problem.

Forskarna konstaterade också att det fanns en mycket stark arbetsetik i Roseto. Man skulle arbeta och det fanns gott om arbete. Men den fysiska arbetsmiljön för många var inte hälsosam. Där fanns skadliga gaser och damm.

Det var inte bara männen som arbetade. Sysselsättningsgraden bland kvinnor var ovanligt hög. Cirka tre av fyra kvinnor förvärvsarbetade.

Man höll ihop – barn, vuxna och gamla. Vart fjärde hushåll bestod av tre generationer, vilket var en anmärkningsvärt hög siffra. Vid frukost, lunch och middag fanns barnen, barnens föräldrar och någon eller flera av föräldrarnas föräldrar. De äldre sattes inte på undantag utan fanns i förgrunden och hade en självklar plats.

I Roseto ställde man upp för varandra. Det gav trygghet. Man visste att om man hamnade i trångmål så fanns det alltid en hjälpande hand.

Forskarna frågade sig vad som var orsaken till den starka sammanhållningen och fann att en viktig anledning var att Roseto präglades av en stark anda av jämlikhet. Visserligen hade vissa det lite bättre och andra det lite sämre. Men man kunde inte på grund av hur folk var klädda, var de bodde, vilka bilar de hade eller hur de betedde sig avgöra hur välbärgade de var. Ingen stack ut eftersom det fanns en oskriven lag mot att visa sitt välstånd. Normen var: Förhäv Dig inte! Skryt inte! Tro inte att Du är bättre än andra!

Rosetoborna ansåg att stora materiella skillnader i levnadsstandard kan göra folk arga, avundsjuka, förlägna, skamsna, skapa osämja och därmed hota sammanhållningen. Det verkade som om man hade en uppfattning om att rika och fattiga inte har så värst mycket gemensamt och att stora skillnader i materiell välfärd är ett stort hinder för att utveckla en samkänsla.

När forskarna hade fått alla pusselbitar på plats drog man slutsatsen att det var den starka SAMMANHÅLLNINGEN som var svaret på frågan om orsakerna till, inte bara den låga dödligheten i hjärtinfarkt, utan också varför det inte fanns någon kriminalitet att tala om, knappt någon med mental sjukdom, ingen alkoholism och ingen fattigdom. Det var som om den sociala sammanhållningen höll stressen och de sjukdomsframkallande riskfaktorerna stången. Man började tala om Rosetoeffekten.

Men forskarna såg att förändringens vindar blåste. Man förutspådde att i takt med att Rosetoborna påverkades av ”den amerikanska livsstilen” med dess individualiseringsideal skulle inte bara sjukdoms- och dödlighetspanoramat bli alltmer likt det i övriga Amerika utan också sociala problem som kriminalitet och psykisk ohälsa. Forskarna kom att få rätt.

Men så länge sammanhållningen och gemenskapen var intakt levde Rosetoborna ett lyckligare, förnöjsammare, lugnare och mindre stressat liv än andra amerikaner.

Med studien av Roseto började en ny insikt tona fram som kom att få stor betydelse för inriktningen och utvecklingen av forskningen om hur sociala och hälsomässiga förhållanden hänger ihop. Och det kommer jag att ta upp i aprilkrönikan.

Videotips:

• https://www.youtube.com/watch?v=EMfQBnx9fQg

• https://www.youtube.com/watch?v=Q7M3vFmysU8

Litteraturtips:

• John G Bruhn och Stewart Wolf. The Roseto Story: An Anatomy of Health. University of Oklahoma Press.

Bengt Starrin

Rätta oss
Aktuell artikel (1 av 1)
Det livskraftiga samhället

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!