Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Debatt

Det håglösa samhället

I serien ”vetenskapliga klassiker” tar Bengt Starrin i den här krönikan upp studien om det lilla samhället Marienthal i Österrike, som för 85 år sedan drabbades av massarbetslöshet. Hela ¾ av ortens vuxna befolkning blev arbetslösa.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Det gick snabbt utför för textilfabriken i det lilla fabrikssamhället Marienthal i Österrike. I juli 1929 stängdes spinneriet, i augusti tryckverkstaden och i september blekeriet. I februari året därpå gick väveriet samma öde till mötes. Några dagar därefter började man riva byggnaderna inför ögonen på chockade Marienthalbor. Tre unga socialpsykologer – Marie Jahoda, Paul Lazarsfeld och Hans Zeisel – bestämde sig för att utforska samhället. Det blev en bok som översatts till flera språk och nu helt nyligen också till svenska med titeln ”DE ARBETSLÖSA I MARIENTHAL”.

Samhället drabbades av massarbetslöshet. Marienthals befolkning uppgick till cirka 1500 personer. Invånarna var uppdelade på 478 hushåll. Textilfabrikens kollaps innebar att i tre av fyra hushåll fanns det inte någon som hade ett arbete att gå till. De var beroende av arbetslöshetsunderstöd eller socialbidrag för sin överlevnad. I endast 22 av 478 familjer hade någon familjemedlem fortfarande jobb i samhället. Det var borgmästaren, kommunalsekreteraren, tre poliser, värdshusvärden, barnmorskan, läraren, snickaren, skomakaren, två affärsinnehavare, slaktaren, två affärsbiträden, brevbäraren och sex diversearbetare.

När fabriken lades ned var det som om livet i Marienthal bröt samman. Det förr så livsglada samhället drabbades av håglöshet. Människor chockades och visste inte vad de skulle ta sig till. Familjer drabbades av ekonomisk misär. De tvingades efter en tid att leva på en inkomst som minskats till en fjärdedel av vad de var vana vid. Många drog till en början på sig stora skulder. Arbetslösheten i Marienthal berodde på saker och ting som stod utanför arbetarnas makt och kontroll. Det spelade ingen roll hur många jobb man sökte för något ledigt jobb gick inte att uppbringa.

Allteftersom tiden gick försämrades ekonomin. Arbetslöshetsersättningen upphörde och ersattes av socialbidrag som i sin tur blev allt mindre och till slut helt uteblev.

Forskarna upptäckte ett mycket starkt samband mellan familjernas sinnesstämning och deras ekonomiska situation. För de ekonomiskt värst drabbade väntade apatin. Ett exempel från forskarnas hembesök.

– I köket hittar vi bara tre gafflar och en enda kniv. Eftersom familjen inte har ätit kött på flera veckor är detta inget stort problem. För ett tag sedan gick familjens soppskål sönder, så man använder en kastrull istället. Nu har denna kastrull, som har 18 år på nacken och har lötts ihop ett otal gånger, börjat läcka och det är osäkert om den kan lödas ihop en gång till.

Håglösheten bredde ut sig. Arbetslösheten var förlamande. Och det kunde man avläsa på många olika sätt. Forskarna skriver:

– Redan vid vårt första besök får vi en bild av monotoni och stagnation, som vi kommer att få bekräftad otaliga gånger under undersökningens gång. Här lever människor som har vant sig vid att äga mindre, göra mindre och förvänta sig mindre än tidigare.

Men förr var det annorlunda. Då sjöd Marienthal av liv. Då var det fester, tillställningar och karnevaler. Det var något särskilt med Marienthal.

– Det var härligt att leva i Marienthal förr, att gå till fabriken var ett rent nöje. På somrarna gick vi promenader, och så alla dessa danstillställningar! Nu för tiden har jag ingen lust att gå ut.

Trots att man som arbetslös hade mycket mer tid var det som om lusten att göra saker försvunnit. Många slutade läsa böcker. Utlåningsstatistiken från Marienthals arbetarbibliotek minskade med nästan 50 procent mellan 1929 och 1931, trots att det var gratis att låna.

En arbetslös man sade:

– Jag tillbringar nästan all min lediga tid hemma. Sedan jag blev arbetslös har jag nästan slutat att läsa. Det är svårt att koncentrera sig.

Den välskötta Herrgårdsparken med dess blomster och buskar som var Marienthalbornas stora stolthet och som de brukade besöka på helgerna vansköttes. Ogräset frodades och gräsmattorna var i eländigt skick. Det var som om ingen brydde sig. Trots att de flesta ortsbor skulle ha tid att ta hand om parken, var det ingen som gjorde det.

Många arbetslösa förlorade känslan av tid och det gällde framförallt männen. Kvinnorna klagade på att deras män blev passiva och handlingsförlamade. De förmådde inte ens passa mattiderna.

Barn for illa och stämningen mellan makarna försämrades. Det grälades mer och konflikter blev vanligare.

En man skriver i sin dagbok några veckor efter det han förlorat jobbet:

– Jag är dömd till tystnad, men Marta börjar vackla … Idag fick vi vårt understöd. När vi hade betalat våra skulder hos den trevliga kvinnan som har affären var vi barskrapade. Isande tystnad här hemma, struntsaker förstör stämningen. I dag kommer vi inte att önska varandra godnatt.

Ett par dagar senare skrev han i sin dagbok:

– Vi är som främlingar för varandra, blir allt mer hårdhjärtade. Är det mitt fel att tiderna är svåra, ska jag stillatigande finna mig förebråelserna???

Boken om de arbetslösa i Marienthal är en klassiker som lästs av generationer av studenter och forskare. Den har översatts till många språk och som nu efter drygt 80 år finns på svenska – tack vare Arkiv förlag – är ett banbrytande stycke verk. Den ger en inträngande inblick i massarbetslöshetens ekonomiska, sociala och psykologiska effekter. Men den är också nyskapande när det gäller sättet att bedriva forskning, som vi idag har all anledning att ta lärdom av. Det kommer jag att ta upp i nästa krönika.

TEXT: Bengt Starrin

Litteraturtips:

Marie Jahoda, Paul F. Lazarsfeld och Hans Zeisel. De arbetslösa i Marienthal. Arkiv förlag, 2014. 

Filmklipp:

https://www.youtube.com/watch?v=_-KJ4ks35Nk

Rätta oss
1 / 1
Foto: TT
Aktuell artikel (1 av 1)
Det håglösa samhället

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!