Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Torsdag, 19 oktober - vecka 42
Debatt

Den tävlande människan

Starrin Sonderar. I den här krönikan tar Bengt Starrin upp ett experiment från slutet av 1800-talet som inte bara blivit en socialpsykologisk klassiker utan även en klassiker inom idrottsvetenskap och idrottspsykologi. Idrottare presterar bättre när de har medtävlare och en publik av supportrar.
Artikeln fortsätter efter annonsen

När den 34-årige högstadieläraren Norman Triplett återgick till universitetsstudier 1895 hade han förmodligen ingen tanke på att hans masteruppsats skulle gå till historien som en klassiker. Den publicerades 1898 i den välsedda tidskriften The American Journal of Psychology och betraktas som det allra första publicerade socialpsykologiska experimentet.

Norman Triplett var sportintresserad och själv aktiv inom flera idrottsgrenar. Bland annat följde han med stort intresse vad som hände inom den alltmer populära cykelsporten. När han studerade resultatlistorna tyckte han sig kunna se att de som både hade draghjälp som höll uppe farten och medtävlare cyklade fortare än de som cyklade ensamma.

Han inledde sin uppsats med att redovisa de officiella amerikanska rekorden på 25 miles för tre cykelgrenar. Rekordet för en ensamcyklist utan farthållare var två minuter och 30 sekunder per engelsk mil. Rekordet för lopp med farthållare var en minut och 56 sekunder det vill säga 34 sekunder snabbare. Snabbast var rekordet för lopp med farthållare och medtävlare. Rekordet där var en minut och 51 sekunder det vill säga ytterligare sex sekunder snabbare. Så långt verkade hans antagande stämma om att man sporras av medtävlare.

Men det fanns ett aber nämligen att de olika rekorden innehades av olika cyklister. Triplett visade emellertid att när han studerade enskilda cyklisters rekord på de olika loppen framträdde likartade skillnader. Lopp med farthållare förbättrade tiden och lopp med både farthållare och medtävlare förbättrade den ytterligare.

Triplett tog upp olika möjliga förklaringar till varför mönstret såg ut som det gjorde. Några är rent fysikaliska som att farthållaren skapar ett vindskydd som gör att bakomvarande cyklar fortare. Eller att det bakom farthållaren bildas ett vakuum. Utan att förta betydelsen av vindskydds- och vakuumteorin formulerade han en teori som går ut på att det finns en ”dynamogenic” faktor. Den handlar om att förekomsten av medtävlare sporrar tävlingsinstinkten, vilket gör att man presterar bättre.

För att testa den teorin genomförde Triplett ett experiment där han fick möjlighet att jämföra prestationer utan medtävlare med prestationer med medtävlare. Han skapade en experimentsituation där han inte behövde ta hänsyn till luftmotstånd eller farthållare.

Han konstruerade en tävlingsmaskin som gjorde det möjligt för deltagarna att tävla med varandra genom att veva på en spinnrulle så snabbt som möjligt. En liten flagga var fäst på tråden som rörde sig när undersökningsdeltagarna vevade på spinnrullen. Och det gjorde att man hela tiden kunde se hur snabbt man vevade och hur man låg till när man hade en medtävlare.

Befann sig den egna flaggan före medtävlarens, ja då var man i ledningen. Uppgiften var att veva så fort som möjligt fyra gånger på en sträcka på fyra meter. Totalt 16 meter. Tiden mättes med ett stoppur. Var och en av de 40 deltagarna, som var i åldern åtta till 17 år, gjorde sex försök var.

Utifrån deltagarnas prestationer kunde Triplett dela in dem i tre grupper. Den största gruppen bestod av dem som stimulerades positivt av att tävla. Den bestod av 20 barn och unga som presterade bättre när de hade en medtävlare än när de tävlade enbart mot klockan.

En grupp – de överstimulerade – bestod av tio barn och unga. De hade på det hela taget sämre tid när de tävlade mot en medtävlare än när de tävlade ensamma. Tripletts förklaring var att tävlingsmomentet gjorde att de spände sig för mycket. De hade inte den mentala och fysiska kontroll över sina rörelser som krävdes för att kunna prestera bra.

Den tredje gruppen bestod av de tio barn och unga där man inte kunde se någon skillnad i prestationer mellan att tävla ensam och mot en medtävlare.

Triplett konstaterade att för merparten av deltagarna medförde tävlandet en större ansträngning och till en motivationshöjning, som i de flesta fallen ledde till en förbättring av prestationen och i färre fall, på grund av nervositet, till en försämring.

Norman Tripletts studie är inte bara en socialpsykologisk klassiker. Den är också en klassiker inom idrottsvetenskap och idrottspsykologi. Han visar att andra personers närvaro – och i hans fall en medtävlare – påverkar prestationerna. Forskare har gått vidare för att se om andras närvaro i form av åskådare och publik kan ha samma inverkan.

Till exempel har man kunnat visa att det är en fördel att spela på hemmaplan framför att spela på bortaplan. Det är betydligt vanligare att hemmalaget vinner, i till exempel fotboll och ishockey, än det är att bortalaget vinner.

Forskningen pekar på några huvudsakliga förklaringar till det. En är att man är hemtam med de lokala förhållandena som fotbollsplanens egenheter. En annan är långa och tidsödande resor som hemmalaget slipper. Men det är framförallt fördelen att ha en stödjande och energigivande hemmapublik, som anses vara den viktigaste förklaringen till varför det är en fördel att spela på hemmaplan.

Man sporras av publiken vilket också är ett känt faktum inom underhållningsbranschen. Att känna publikens och åskådarnas gensvar har sporrat såväl artister som Sven-Ingvars och idrottsmän som Stefan Holm.

Men det finns undantag. Det krävs att man behärskar uppgiften. Om det är mycket som står på spel, om laget riskerar att åka ur serien eller om det är en avgörande cupmatch kan det vara en nackdel med hemmaplan. Spelarna riskerar då att spänna sig för mycket och bli alltför fokuserade på sig själva.

bengt.starrin@kau.se

Rätta oss
1 / 1
Aktuell artikel (1 av 1)
Den tävlande människan

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!