Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Söndag, 22 oktober - vecka 42
Debatt

Den följsamme medborgaren

I den här krönikan tar Bengt Starrin upp ett klassiskt socialpsykologiskt experiment om grupptryck och funderar över vad det är som gör att vi inte vill skilja oss från mängden utan göra som Svensson gör.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Givetvis är 3 + 3 inte lika med 7. Men tänk om du befann dig bland människor som hävdar att 3+3 ÄR 7? Då kanske du börjar tvivla. Du tänker; så många kan inte ha fel! Det är jag som måste ha misstagit mig! Och det är lika bra att rätta in sig i ledet eller som i Ulf Peder Olrogs välkända refräng i Filosofisk Dixieland.

– Du skall göra som Svenssons gör, och inte skilja dej från mängden. Du skall tro det som Svenssons tror, om du tror nå’t alls.

Exemplet med 3+3 =7 kanske är väl drastiskt. Men det sätter saker och ting på sin spets, nämligen hur lätt hänt det är att man anpassar sig till vad majoriteten tycker. Är man ensam om att tycka en viss sak och resten av arbetskollegorna tycker en annan blir det lätt så att man ändrar uppfattning. Det är svårt att stå emot.

Den här frågan har intresserat forskare alltsedan början på1950-talet. Det var i en tid då man funderade över andra världskrigets hemskheter och hur det kunde komma sig att så många lät sig fångas av naziprogandan och till och med bli till nyttiga redskap i nazismen tjänst.

En av de mer klassiska studierna genomfördes av den amerikanske socialpsykologen Solomon Asch. Hans undersökning hör till de mest kända vetenskapliga experimenten om mänskligt beteende och den finns återgiven i de flesta grundböcker i psykologi. Rättar vi in oss i ledet? Är vi följsamma? Gör vi som majoriteten vill att vi skall göra?

Solomon Asch planerade sitt experiment mycket noggrant. Ingenting fick lämnas åt slumpen. Drygt ett hundratal personer svarade ja på en förfrågan om de skulle kunna tänka sig att delta i ett socialpsykologiskt experiment om visuella bedömningar. Varje försöksperson kom att ingå i en grupp tillsammans med fem till sju andra som var invigda i experimentet och därmed i maskopi med försöksledaren.

Deltagarna fick först se ett kort med en linje och sedan ett annat med tre linjer märkta a, b och c. De ombads sedan att säga vilken av linjerna a, b och c som var lika lång som den på kortet. Antalet försök där de bads att svara var 18. Svaren avgavs muntligt i tur ordning. De invigda svarade först och sedan försökspersonen. I de två första försöken hade de invigda uppmanats att avge det uppenbart korrekta svaret om vilken linje som var lika lång som den på kortet. Men i de följande försöken instruerades de invigda att avge samma felaktiga svar. Nu började det intressanta för nu infann sig en osäkerhet hos försökspersonerna. Hur skulle de bete sig? Skulle de stå på sig? Skulle de falla för grupptrycket och därmed ansluta sig till gruppens uppenbart felaktiga bedömning?

Efter det fjärde försöket gav alla försökspersoner samma tydliga, men felaktiga, svar i 12 av 18 försök.

Asch varierade hur många bland de invigda som skulle avge korrekt respektive felaktigt svar. När det var minst tre personer bland de invigda som gav samma felaktiga svar ökade effekten hos grupptrycket, det vill säga benägenheten hos försökspersonerna att svara på samma sätt som majoriteten. Men om det fanns en ”bundsförvant” bland de invigda ökade benägenheten att hävda sin egen uppfattning och gå emot majoriteten.

Solomon Asch var nyfiken på varför försökspersonerna gav efter. Han intervjuade deltagarna och upptäckte att skälen varierade. Några tvivlade på vad de såg eftersom alla de andra såg något annat. Man tänkte då: ”Det är jag som måste ha fel, kanske är jag utsatt för en optisk illusion”. Andra var helt säkra på vad som var rätt men valde att säga som de andra för att inte riskera att bli betraktade som ”dum”, ”konstig” eller ”udda”.

Solomon Asch avled 1996 och han kom aldrig att riktigt veta vad det egentligen innebär att mot sin egen övertygelse göra det gruppen vill eller att gå emot gruppen. Han fick då inte heller uppleva den viktiga pusselbit som den amerikanske forskaren Gregory Berns i början på 2000-talet bidrog med för att besvara dessa frågor.

Gregory Berns vetenskapliga experiment liknade det som Solomon Asch utförde. I fyra fall av tio föll försökspersonerna för grupptrycket och angav fel svar i linje med gruppens åsikt. Han var speciellt intresserad av vad som hände när de inte föll för grupptrycket utan hävdade sin åsikt tvärtemot gruppens. Berns ville få kunskap om vad som hände inne i hjärnan. Vilka centra aktiverades? För att få veta det använde han sig av speciella kameror avsedda för att fotografera hjärnaktiviteter. I korthet fann han följande. När försökspersonerna föll för grupptrycket aktiverades områden i hjärnan som har att göra med förmågan att lösa spatiala uppgifter som linjers, ytors och rymders förhållande till varandra, det vill säga det som själva uppgiften handlade om. Det fanns däremot ingen aktivitet i de områden där medvetna beslut tas.

När de stod på sig och gick emot gruppen aktiverades i stället områden i hjärnan som hanterar starka känsloupplevelser. Gregory Berns konstaterar att det är förenat med starka emotionella kostnader att stå emot grupptryck. Och det är vi inte alltid beredda att ta.

Asch experiment och andra liknande om social konformitet, det vill säga benägenheten att göra eller säga som andra, trots att man vet bättre, har väckt stort intresse. Hans studie är en dramatisk illustration av mänsklighetens mörka sidor. Den avslöjar människors oförmåga att motstå grupptryck även när de vet att gruppen har fullständigt fel som påståendet om att 3+3 är 7.

Vi lär oss att lyda auktoriteter och personer som står över oss. Men frågan är om vi inte också borde lära oss att trotsa dem för det finns tillfällen och omständigheter när olydnad är nödvändig. Det tar jag upp i nästa krönika.

Videotips: https://www.youtube.com/watch?v=NyDDyT1lDhA

 

Bengt Starrin

 

Rätta oss
1 / 1
I Asch experiment fick deltagarna först se ett kort med en linje och sedan ett annat med tre linjer märkta a, b och c. De ombads sedan att säga vilken av linjerna a, b och c som var lika lång som den på kortet.
Aktuell artikel (1 av 1)
Den följsamme medborgaren

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!