Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Torsdag, 19 oktober - vecka 42
Debatt

De sämst ställda drabbas hårdast

Ekonomiska kriser drabbar inte alla. De drabbar framför allt personer, familjer och kommuner som redan i utgångsläget befinner sig i en sårbar situation. En grupp forskare och praktiskt verksamma vid Karlstads universitet sätter i en ny bok fokus på den globala finanskrisens genomslag och konsekvenser för politik och olika samhällsgrupper. De frågar sig vilken krisberedskap som finns vid ekonomiska kriser när de som redan har det sämst drabbas hårdare än andra.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Det finns en samhällsvetenskaplig tradition vid Karlstads universitet att forska om praktiknära frågor genom att följa vad som händer, värdera och ge perspektiv på det som sker. Vi ville, med skilda infallsvinklar och metoder, studera effekterna av den globala finanskrisen och vad som gjordes för att möta krisen i Värmland.

Nu har vi utifrån resultat från en unik enkätundersökning till värmlänningarna 2010 kunnat bredda bilden av krisens effekter – den kris som inleddes med investeringsbanken Lehmann Brothers konkurs i september 2008. Med vidgade perspektiv diskuterar vi i en ny bok med titeln Hårda tider den globala finanskrisens effekter på individer och för samhällen.

I boken kan vi konstatera att den nuvarande ekonomiska krisen inte har lett till några större omorienteringar i Sverige av den nationalekonomiska doktrinen, som i stor politisk enighet genomfördes i ljuset av 90-talskrisen. Med ordning och reda i de offentliga finanserna skapas förtroende internationellt och ett politiskt handlingsutrymme. Sedan återstår frågan hur detta handlingsutrymme förvaltats.

Även om de idémässiga förskjutningarna har varit ringa till följd av finanskrisen har vi påverkats på andra sätt. Främst innebar den ekonomiska krisen att arbetslösheten ökade och sysselsättningen minskade i de delar av landet som är beroende av exportnäringar, däribland västra Sverige inklusive Värmland.

Den ökade arbetslösheten innebar ekonomiska, sociala och hälsomässiga problem. I den grupp som själva drabbats av arbetslöshet och ekonomiska problem och där även närstående drabbats är det betydligt vanligare med ängslan och oro, försämrat psykiskt välbefinnande, försämrad framtidstro, hatkänslor och känslor av förödmjukelse än vad det var bland de som ej drabbats.

Och omvänt, för de som har jobb, särskilt i hushåll där båda förvärvsarbetade, hade livssituationen förbättrats vid en jämförelse med hur situationen var före finanskrisen 2008 och hur den var vid undersökningstillfället två år senare. Detta för att ta några konkreta exempel på bokens resultat. Vi konstaterar i Hårda tider att i krisens spår följde ökade klyftor.

Växande klyftor i samhället är emellertid inte endast en konsekvens av den globala finanskrisen. Under åren 2007-2010, nästan samtidigt med den aktuella finanskrisen och en ökande arbetslöshet, fick de som förvärvsarbetade ett jobbskatteavdrag.

Vi har således grupper som fick ett ökat konsumtionsutrymme i samband med finanskrisen samtidigt som den andel som fick ett minskat konsumtionsutrymme ökade, det vill säga grupper med svag eller ingen anknytning till arbetsmarknaden. Den ekonomiska krisen drabbade inte individer blint. Krisen förstärkte de sociala skillnaderna och ökade klyftorna i samhället.

Syftet med boken Hårda tider var att bidra med kunskap om vad den senaste ekonomiska krisen har inneburit. En övergripande slutsats är att den globala finanskrisen – liksom tidigare ekonomiska kriser – har pekat på sprickor i den generella välfärdspolitiken.

Välfärdsbygget är inte färdigt, det är också under ständig omprövning och kan inte tas för givet. Kunskap är viktigt för att kunna göra korrekta bedömningar av situationen och vi vill poängtera värdet av en medveten fördelningspolitik. Men hur medvetet arbetar myndigheter med ekonomiska kriser? Finns det någon nationell beredskap?

Vi kan alla se hur snabbt Herculesplan lyfter med utrustning och expertis för att bekämpa naturkatastrofer och att beredskapen höjs när snökaos riskerar att drabba Sverige. Men vilken beredskap finns det för ekonomiska kriser?

Vad gör samhällsplanerare på regional nivå – på arbetsförmedlingen, på kommunernas socialtjänst, på landstingens hälso- och sjukvård? I vilken utsträckning står dessa institutioner beredda när människor och familjer som har det allra sämst drabbas ekonomiskt, socialt och hälsomässigt av en djup lågkonjunktur?

Det finns mycket att lära om de processer och mekanismer som verkar före, under och efter en ekonomisk kris.

Ulla Rantakeisu

Sune Berger

Bengt Dahlgren

Staffan Janson

Marina Kalander Blomqvist

Lena Nordqvist

P. O. Norell

Bengt Starrin

Rätta oss
Aktuell artikel (1 av 1)
De sämst ställda drabbas hårdast

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!