Få tillgång till allt innehåll på webben - endast 1 krona första månaden!

Till erbjudande
Torsdag, 19 oktober - vecka 42
Debatt

Är rika människor annorlunda?

I den här krönikan tar Bengt Starrin upp frågan om rikedom, högre social status, högre utbildning och mer välstånd gör oss människor mindre medkännande inför människors bekymmer och lidanden. Och om det är så, vad beror det i så fall på?
Artikeln fortsätter efter annonsen

Minskar medkänslan med ökat välstånd? Är oetiskt beteende vanligare bland dem som befinner sig högre upp i samhällsstegen? Är välbärgade mer benägna att ljuga? Är de mer giriga? Är de mer själviska? Har de svårare att läsa av människors känslor?

Ja, det verkar så om man skall tro på den forskning som bedrivits av psykologiprofessorn Dacher Keltner och hans forskargrupp vid Berkeley universitetet i Kalifornien, USA. Forskningsresultaten kan vara svåra att ta till sig på grund av den beundran som många har för dem som har kommit upp sig i samhället och skapat sig en förmögenhet.

Många tänker kanske att när man får det bättre för det med sig hyfs och stil. Och när man har gott om pengar, långt mer än vad man behöver, är det lättare att vara medkännande, sträcka ut en hjälpande hand, vara generös och dela med sig till andra som har det knapert. Men forskningen visar, som sagt, någonting annat.

Oavsett om man mäter social position med inkomst, utbildning eller social prestige återkommer samma mönster i Berkeleyforskarnas studier. De varma och medkännande känslorna för människors utsatthet och lidande finns framförallt där nere på samhällsstegen och inte där uppe.

Längre ner finns mer av prosocialt beteende, det vill säga beteenden som syftar till att hjälpa andra och högre upp på stegen finns mer av likgiltighet inför människors bedrövelser och lidanden.

Vad är det då för studier som forskargruppen genomfört? I en studie observerade man bilförare och hur de betedde sig vid en trafikerad fyrvägskorsning. De fann att förare som körde dyra och mer lyxiga bilar var mindre benägna att vänta på sin tur i korsningen.

De skulle till varje pris vara först. I en annan fann forskarna att förare till dyra bilar också var mindre benägna att lämna företräde för fotgängare vid övergångsställen, även när de haft ögonkontakt med dem.

I en tredje studie ombads deltagarna att titta på en film om barn som drabbats av cancer. De ombads att redogöra för hur mycket medkänsla de kände när de tittade på filmen.

Resultaten visade att deltagarna med lägre inkomst och kortare utbildning rapporterade mer empati medan de tittade på videon än vad de mer välbärgade och med längre utbildning gjorde.

Studier visar också att de som har det knapert är bättre på att känna igen känslor hos andra än vad välbeställda är. Dessutom är de mer uppmärksamma på när människor är i behov av hjälp och stöd samt mer benägna att sträcka ut en hjälpande hand.

Dacher Keltner och hans forskargrupp menar att det finns några förklaringar till varför det är på det här sättet. De rika kan betala för att få hjälp och är därför mindre beroende av grannar och kollegor medan de mindre välbärgade är mer benägna att värdera och uppskatta den hjälp de kan få av grannar och arbetskamrater för att få livspusslet att gå ihop. Till exempel att en granne erbjuder sig att hålla ett öga på barnen efter skolans slut tills dess du själv kommer hem från jobbet.

Berkeleyforskarnas studier reser en rad frågor. Kan det vara så att det sätt varpå samhället behandlar socialt och ekonomiskt utsatta – de fattiga, de sjuka, de olycksdrabbade – speglar graden av empati bland dem som bestämmer den politiska dagordningen?

Nedskärningar i välfärden för utsatta människor kan mycket väl ha att göra med empatibrist hos makthavare. Forskare menar att det är en hel del som talar för att när de ekonomiska klyftorna ökar mellan dem som befinner sig ”däruppe” och dem som befinner sig ”därnere” vidgar också empatigapet.

Frågan är om det går att komma till rätta med de ekonomiska klyftorna utan att på allvar ta itu med problemet med de mäktigas brist på medkänsla.

De rika är annorlunda hävdar professor Darcher Keltner och det är deras livserfarenhet som gör dem mindre empatiska, mindre altruistiska och mer själviska.

Inne på samma tanke är professor emeritus Thomas Scheff vid University of California. Jag ringer upp honom för en kommentar:

– Rikas skyddade värld är inte en bra grogrund för att utveckla empati och solidariska känslor. Empati innebär att ”känna vad den andre känner”. Och har man levt i en skyddad värld så förstår man inte riktigt vad umbäranden innebär och hur det känns.

•••

Jag ser en notis i tidningen om att de 85 rikaste personerna i världen har lika mycket tillgångar som den halva av jordens befolkning som har det svårast. Och det är inte mindre än 3,5 miljarder människor.

Rätta oss
Aktuell artikel (1 av 1)
Är rika människor annorlunda?

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!