Hoppa till huvudinnehållet

Nu kan Mårbacka få skydd i krig: ”På grund av världsläget har det aktualiserats”

Publicerad:
Reporter Joakim Strand
Joakim Strand
joakim.strand@vf.se
Burs prästgård är en de 57 byggnader som Länsstyrelsen på Gotland har valt att skydda med en blue shield-skylt. Vilka kulturmiljöer som ska skyddas i Värmland bestäms under 2024.
Burs prästgård är en de 57 byggnader som Länsstyrelsen på Gotland har valt att skydda med en blue shield-skylt. Vilka kulturmiljöer som ska skyddas i Värmland bestäms under 2024. Foto: KRISTIN LÖFSTRAND/LÄNSSTYRELSEN GOTLAND

Är Mårbacka viktigare att skydda än Biskopsgården i Karlstad? Eller ska båda skyddas i händelse av krig?

Och hur gör vi med Karlstads domkyrka?

Det är några frågor som Länsstyrelsen i Värmland får djupdyka i under 2024.

Det svenska kulturarvet ska leva vidare även om Sverige blir indraget i en väpnad konflikt. Landets länsstyrelser har sedan länge haft uppdraget att märka skyddade kulturmiljöer med ett särskilt emblem, en så kallad blue shield-skylt, enligt Haagkonventionen från 1954.

– På grund av världsläget har det aktualiserats att vi måste komma i gång med det arbetet. Några länsstyrelser är klara medan andra – som vi – är i startgroparna, säger Lovisa Smedberg, bebyggelseantikvarie på Länsstyrelsen i Värmland.

En nationell upphandling av skyltar är gjord. Hur många kulturmiljöer som får en blå och vit skylt i Värmland är inte bestämt. Länsstyrelsen på Gotland, som var först ut i ett pilotprojekt, valde att skydda 57 kulturmiljöer.

– Det finns inget fast siffra som vi inte får överskrida. Det är sagt att det ska göras ett restriktivt urval. Alla byggnadsminnen och skyddade kyrkor i Värmland kommer inte att komma med, säger Lovisa Smedberg och förtydligar:

– Då pratar jag om de drygt 60-talet byggnader i Värmland som är skyddade som byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen och finns listade på vår hemsida.

Alla kyrkor som är uppförda av Svenska kyrkan innan utgången av 1939 är automatiskt skyddade av kulturmiljölagen. I Värmland handlar det om cirka 100 kyrkor.

Mårbacka utanför Sunne är en byggnaderna som kan komma i fråga för en blue shield-skylt.
Mårbacka utanför Sunne är en byggnaderna som kan komma i fråga för en blue shield-skylt. Foto: Lena Richardson

Förutom byggnadsminnen, som Mårbacka, Biskopsgården i Karlstad, Uddeholms herrgård och Röjdåfors kvarn, och skyddade kyrkor, som Karlstads domkyrka, ska länsstyrelsen även i första hand granska fornminnen.

– Det finns cirka 12 000 registrerade fornlämningar i Värmland, så det är ganska många.

Myndigheten har rätt att inkludera museibyggnader och arkivsamlingar i urvalslistan.

– Då är det kanske inte byggnaden i sig som är värdefull utan innehållet i den, säger Lovisa Smedberg.

De första skyltarna kan komma på plats under 2024.

– Planen är att göra urvalet etappvis och börja skylta innan vi går vidare till nästa kategori.

För att få sätta upp en blue shield-skylt på en byggnad måste länsstyrelsen få tillstånd av Riksantikvarieämbetet. Försvarsmakten ska även tycka till om urvalet.

– Listan kommer inte att vara helt statisk utan behöver aktualitetsprövas med jämna mellanrum.

En blue shield-skylt innebär att man inte får ha militära posteringar på området.

– Man får heller inte sikta mot utmärkta kulturmiljöer.

Hur efterlevs skyddet med blue shields-skyltar i konflikter?

– Det respekteras i varierande grad. Utmärkningen är jätteviktig för att stridande parter ska förstå att det här är miljöer man hålla sig ifrån. Om man inte respekterar det kan det leda till en domstolsprocess.

2016 dömdes en man från Mali till nio års fängelse för att ha förstört tio fornlämningar i Timbuktuområdet i Mali som återfinns på Unescos lista över skyddade världskulturarv. Det var första gången som kulturarv prövades som ett krigsbrott i en internationell domstol.

Hur ska skyltarna, som är 15 gånger tio centimeter, synas från håll eller från luften för att undvika att byggnaden utsätts för bomber?

– Det här projektet handlar om att upprätta en lista och sätta ut skyltar. Ett eventuellt nästa steg skulle vara att upprätta en beredskapsplan, om det skulle bränna till. Då skulle man kunna märka ut byggnaderna större och tydligare med till exempel flaggor, men det är inget som görs i fredstid, svarar Lovisa Smedberg.

Artikeltaggar

Brott, lag och rättFängelseFörsvarsmaktenKarlstadKonflikterKulturarvKyrkorMaliRiksantikvarieämbetetSvenska kyrkanUnescoVärmlands län

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.