Hoppa till huvudinnehållet

Barnfamilj gick genom isen – släktingen Bente: ”Tvungen ta reda på vad som hände”

Publicerad:
Den norska journalisten Bente Sabel presenterar sin bok ”Skogsborna – En historia om fattigfolk från Värmland” på Värmlands bokfestival under fredagen.
Den norska journalisten Bente Sabel presenterar sin bok ”Skogsborna – En historia om fattigfolk från Värmland” på Värmlands bokfestival under fredagen. Foto: Peter Bäcker

I januari 1913 skakades Sverige av en sällsynt tragisk drunkningsolycka på Vågsjön i Värmland, där två små pojkar och deras föräldrar gått genom isen. Kvinnan, gravid med sitt åttonde barn, var syster till den norska journalisten Bente Sabels farfar, och om familjens öde går det nu att läsa i boken "Skogsborna – En historia om fattigfolk från Värmland".

– Jag kände mig tvungen att ta reda på vad som hände med barnen som blev kvar, säger Sabel.

I över tio år har Oslobon Bente Sabel, nu i Karlstad med anledning av Värmlands bokfestival, släktforskat och skrivit den bok som i dagarna ges ut av det värmländska förlaget Norlén & Slottner. Olyckan vid Petteröa på Vågsjön djupt inne i skogen mellan Munkfors och Ransäter hade hon aldrig hört talas om när hon, märkligt nog på hundraårsdagen av det inträffade, lyckades finna en artikel ur Svenska dagbladet, publicerad tisdagen den 14 januari 1913.

– Detta var när jag själv precis fått barnbarn och den här historien gick verkligen rakt in i hjärtat på mig. Jag började drömma om de här barnen. När jag inledde min släktforskning kände jag inte till att min farfar fortfarande har släktingar i Sverige, jag visste bara att han och hans bröder tagit sig till Norge som unga. När jag förstod att han hade haft två systrar som blivit kvar däruppe i skogen, och fann att den ena systern, hennes man och två barn, alla hade samma dödsdatum i kyrkböckerna, ja då letade jag vidare och fann att de hade drunknat.

Nyheten om olyckan 1913 fick stor spridning i både Sverige och Norge. Pojkarna som drunknade, Yngve och Gustav, var sex respektive åtta år gamla.
Nyheten om olyckan 1913 fick stor spridning i både Sverige och Norge. Pojkarna som drunknade, Yngve och Gustav, var sex respektive åtta år gamla. Foto: Peter Bäcker

En treårings minnen

Bland de fem barn i familjen som blev kvar fanns treåriga Sigrid. Bente Sabel berättar att hon nyligen uppvaktade hennes son, som bor i Malung, "med blomster" på 90-årsdagen.

– Han är uppväxt i Uvanå norr om Hagfors. Det var dit hans mamma kom efter olyckan, adopterad av en änkefru. Han har berättat för mig att han var ett barn som ställde många frågor, så han fick ju höra sin mamma berätta om olyckan. Hon var alltså bara tre år när det skedde, men det var två saker som ändå hade bränt sig fast i hennes minne. Dels hur de fem barnen gick genom skogen för att berätta vad som hade hänt. Det äldsta barnet fick bära det yngsta på armen. Och så mindes hon de fyra döda på köksgolvet. Olyckan skedde på lördagskvällen den 11 januari och kropparna återfanns på måndagen.

Blev en större historia

Kunskapen om den dramatiska händelsen, som det även rapporterades om i norska tidningar, gjorde Bente Sabel än mer bestämd att forska vidare.

– Men det jag tänkte skulle bli en släkthistoria slutade med att bli en fattigfolkets historia, en mer generell berättelse sedd från botten av samhällspyramiden. Jag fann otrolig fattigdom, människoöden och levda liv som verkligen började engagera mig. När man ser på utvecklingen ur de fattigas ögon ser historien väldigt annorlunda ut. Så det blev en bok om samhället, tiden och livet de här människorna levde. Med start på 1860-talet, då min farfars morfar med familj bosatte sig i den lilla skogsbygden Rudsheden.

Bente Sabel berättar hur hon förvånades över hur ojämlikt Sverige var mot slutet av 1800-talet.

– Vi i Norge har ju alltid sett på Sverige som "storebror", som mer välbärgat. Men skillnaderna var så förfärligt stora här. De rikaste var väldigt mycket rikare än de rikaste i Norge, men de fattiga i Sverige var samtidigt så väldigt mycket fattigare än de fattigaste i Norge. Nästan 100 000 svenskar emigrerade till Norge mellan 1860 och 1900 och detta i en tid då det som bekant var en stor utvandring till Amerika, både från Sverige och från Norge. Men det kostade så klart mer, så åtminstone i Värmland kallade man Norge för "Fattigmans-Amerika".

Under arbetet med boken besökte Bente Sabel platsen som hennes farfar lämnade i 20-årsåldern. ”Övre Ulleruds hembygdsförening har varit en särskilt stor källa. På 1980-talet gick folk runt och fann de här små platserna där husen sedan länge rasat ihop. Man satte upp små plaketter över vilka som bott där, ungefär när stugorna byggdes och vilka som var de sista som bodde där. Jag hade sådan tur, för huset där min farfar växte upp står fortfarande kvar.”
Under arbetet med boken besökte Bente Sabel platsen som hennes farfar lämnade i 20-årsåldern. ”Övre Ulleruds hembygdsförening har varit en särskilt stor källa. På 1980-talet gick folk runt och fann de här små platserna där husen sedan länge rasat ihop. Man satte upp små plaketter över vilka som bott där, ungefär när stugorna byggdes och vilka som var de sista som bodde där. Jag hade sådan tur, för huset där min farfar växte upp står fortfarande kvar.” Foto: Peter Bäcker

”Inte charmerande”

Först 1918 blev barnauktioner förbjudet i Sverige. När treåriga Sigrid och hennes fyra syskon sattes på fattigauktion fem år tidigare var det ingen som kunde tänka sig ta hand om det yngsta barnet, Signe, som 25 år gammal dog på Ullebergs sinnesslöanstalt utanför Karlstad.

Bente Sabels farfars far, som några år innan olyckan flyttat till Järnboås norr om Nora, framställs inte i särskilt god dager i boken.

– Han reste tillbaka en vecka efter olyckan och gjorde en bouppteckning. Allt de ägde såldes på auktion, sedan plockades stugan ner. Den tog han sedan med sig på tåget tillbaka till Järnboås, och satte upp den där. Medan de överlevande barnen överläts till fattigvården. Det är inte speciellt charmerande det hela. "Det är ju vanvettigt?", tänkte jag när jag läste om det. Men så var det.

Klockan 16 på fredagen samtalar Bente Sabel med sin förläggare Hans Kleine på Värmlandsscenen på Värmlands bokfestival i Karlstad.

Välkände tv-profilen romandebuterar om ung gutt som ville bli norsk frihetshjältePå spåret-aktuelle Marcus Berggren: ”Man ställer sig på ringmuren och visar tasken”

Artikeltaggar

BarnDrunkningKarlstadMänskligtNorgeOlyckorOlyckor och katastroferVärmlands län

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.