Hål i tänderna blir allt vanligare för värmländska barn, enligt Folktandvården. Svaret kan bland annat bli att ”fluortanten” återinförs – på ett uppdaterat sätt.
– Ja, det blir i så fall inte en fluortant utan att skolorna får ansvaret, säger Elisabeth Wennerberg.
För Värmlands del är det oroväckande siffror som presenteras i årets tandhälsobarometer, och i synnerhet för den tredjedel barn och ungdomar som har sämst tandhälsa:
• 2012 hade sexåringarna hål i 1,77 tänder, i genomsnitt. 2022 hade det ökat det 3,07 tänder. En ökning med 75 procent.
• 2012 hade 12-åringarna hål i 1,32 tänder, medan det tio år senare ökat till 2,05 tänder. Plus 55 procent.
• Även för 19-åringarna noteras en tydlig ökning; 25 procent mer karies under tioårsperioden.
Det innebär att Värmland som var ett av föregångslänen i landet för ett decennium sedan numera befinner sig i bottenskiktet. Exakt vad detta beror på har Elisabeth Wennerberg svårt att svara på, men hon konstaterar att trenden är likadan på många håll:
– Vi har kommit allt längre från regeln om ”lördagsgodis”, numera äter man sötsaker och dricker läsk eller söta drycker även på veckodagarna. Men framför allt ser vi en tydlig koppling till att de barn som har sämst tandhälsa också är de mest socioekonomiskt utsatta. Det är föräldrarna som har det slutgiltiga ansvaret för sina barns tänder och där klickar det tyvärr ofta.
Hur allvarligt är det?
– Inte alls bra, vi vet att dålig tandhälsa tidigt ofta följer barnen och ungdomarna senare i livet.
Sedan några år tillbaka jobbar Folktandvården i Värmland aktivt med frågan, både på individ/familjenivå och på samhällsnivå. Det kan handla om allt från information till blivande mödrar till pilotprojekt på förskolor där man börjat med tandborstning.
– Vi har testat det i Munkfors med bra resultat, efter att det satt sig blir det barnen som påminner föräldrarna om att tänderna ska borstas. Vi vill försöka genomföra det på fler förskolor, särskilt i områden där vi vet att fler har problem, men det är inte helt enkelt. Förskolorna ska ge klartecken, liksom vårdnadshavarna.
En annan satsning som kan göra en comeback är fluorsköljning i skolorna. Det blir dock inte en ”fluortant” som med jämna mellanrum kliver runt med brickor:
– Nej, undersökningar har visat att det är lika effektivt att genomföra det under några dagar i sträck i början och slutet av terminerna. Och då kan skolorna troligen sköta det praktiska. Men även där behövs klartecken från skolledning och vårdnadshavare – och även barnen bör få tycka till, säger Elisabeth Wennerberg.
Hon är ändå optimistisk inför framtiden:
– Det finns en trögrörlighet i detta, det kan ta lite tid. Troligen minst tre år innan tydliga skillnader märks, i alla fall. Men vi lyckades vända en situation där 100 procent av befolkningen hade karies, då Folktandvården bildades på 1930-talet. Nu är det ungefär 30 procent som har problem, och de flesta vet vad som gäller: att undvika sötsaker, att borsta tänderna regelbundet. Så det är ett bättre utgångsläge.