Hoppa till huvudinnehållet

Välkände tv-profilen romandebuterar om ung gutt som ville bli norsk frihetshjälte

Publicerad:
Reporter Erik Segerpalm
Erik Segerpalm
erik.segerpalm@vf.se
”Det är ett jäkla jobb att skriva en bok, det har jag fått lära mig”, säger Kjell Gustafsson, här porträtterad i samband med ett hemma hos-reportage i VF 2012.
”Det är ett jäkla jobb att skriva en bok, det har jag fått lära mig”, säger Kjell Gustafsson, här porträtterad i samband med ett hemma hos-reportage i VF 2012. Foto: Sabina Rislund

Ett antal ärvda dagböcker ligger till grund för dokumentärromanen "Flykten", där den värmländske "seniormurveln" Kjell Gustafsson skildrar gränslivet efter nazisternas ockupation av Norge i april 1940. Och en ung mans grusade drömmar om hjältedåd.

– Längtan tillbaka till Norge präglar hela Sveins liv, säger Gustafsson om sin antihjälte.

Journalisten och dokumentärfilmaren Kjell Gustafsson är ett känt ansikte i Värmland efter alla sina år i lokalradion och Värmlandsnytt. Sommaren 2011 gick han i pension, men fortsatte rycka in när det behövdes.

"Jag är ju en ganska lättplacerad vikarie, det är inte alldeles lätt att hitta inhoppare för programledarposter på tv. Men jag inser att jag måste sätta en gräns någonstans", berättade han i ett VF-reportage från hemmet i Brevik söder om Åmotfors 2012.

Åren som följt har han bland annat ägnat åt att skriva den bok som kommer från tryckeriet nästa vecka, och som Kjell Gustafsson ska presentera under Värmlands bokfestival i Karlstad. "Flykten – drömmen att bli hjälte" är hans romandebut.

– Det har tagit många år att komma till skott. Ja, det är ett jäkla jobb att skriva en bok, det har jag fått lära mig. Men vi journalister dras väl alltid till att vilja göra det någon gång? Det har blivit ett sätt att få sin skrivlusta tillgodosedd, men då gäller det att hitta någonting vettigt att skriva om också.

En hel livsberättelse

Den dramatiska historien ramlade han egentligen över redan 1981. Kjell Gustafsson vill av hänsyn till släktingar inte precisera vem det är som har skrivit de dagböcker som gett stoff till "Flykten". Romanens Svein, som flydde Oslo för Värmland 1940 och sedan blev kvar, hette egentligen någonting annat.

– Men det handlar om fem, sex sådana där svarta anteckningsböcker, som han skrev i hela tiden. Dagboksberättandet upphör 1945, men min roman handlar väldigt mycket om tiden efter det också. Då har jag fått använda kunskap som funnits i släkten, om tiden som var och de dilemman som fanns. Och den längtan tillbaka till Norge som präglar hela Sveins liv efter kriget.

Svein arbetar på ett tryckeri i Oslo vid tiden för nazisternas ockupation av Norge den 9 april 1940.

– Jag ville skildra hans upplevelser av ockupationen, och hur han beslutar sig för att gå med i någon typ av motståndsrörelse. På det här tryckeriet gör man flygblad, och det är till en början en ganska diskret handling. Men hotbilden ökar när Svein råkar i ett väldigt slagsmål med två hirdmän, alltså sådana som stod på ockupanternas sida i Norge under kriget, då de försöker våldta en norsk tjej. Det är väl den händelsen som framför allt leder till att han så småningom beslutar sig för att fly.

Sveins mål efter flykten till Sverige är att senare ansluta sig till den norska brigaden i Skottland.

– Han ville absolut dit för att engagera sig i motståndsrörelsen. Men han blev ingen hjälte, han blev helt enkelt kvar i Sverige.

Kjell Gustafsson hemma i Brevik ett par mil söder om Åmotfors. Lördagen den 17 november gästar han Värmlands bokfestival för att berätta om den nya boken.
Kjell Gustafsson hemma i Brevik ett par mil söder om Åmotfors. Lördagen den 17 november gästar han Värmlands bokfestival för att berätta om den nya boken. Foto: Sabina Rislund

Skuldkänslor och depression

Hjälteberättelser finns det många av, slår Kjell Gustafsson fast i förordet till boken. "Bortglömda är ofta de som drömde om att bli hjältar, men som misslyckades. Det ledde inte sällan till livslånga depressioner."

Så blev det även i Sveins fall. Han var i tjugoårsåldern när han kom till Värmland, och kom att utveckla starka skuldkänslor.

– En god vän till honom mister livet under ett flyganfall i Nordsjön. Han hade ställt upp i motståndsrörelsen, utbildades och deltog i flygoperationer. Men förolyckades alltså. Svein tänker, "här sitter jag och gör ingenting? Medan mina vänner får betala med livet". Ytterligare en dimension i det hela är hur han med åren får problem med att identifiera sig själv. "Är jag norrman, eller är jag svensk?" Det är ett sånt där evigt dilemma som flyktingar har, tror jag.

Det spelar ingen roll om man har flytt från Norge eller från Syrien?

– Nej, jag tror inte det. Jag som umgicks med den här släktingen i många år hörde ju det resonemanget ganska ofta.

Det mesta arbetet med boken har handlat om att samla in historiska fakta.

– Jag var ju militär en gång i tiden och då började jag intressera mig för vad som hände i Norge, och skrev även uppsatser om det. De här sakerna i kombination gjorde att jag blev väldigt intresserad av att skriva mer kring det.

50 000 över gränsen

Den officiella siffran säger att omkring 50 000 norrmän flydde till Sverige efter ockupationen.

– Forskarna säger att 50 är en trygg siffra, även om det kan ha varit uppemot 60. Direkt när kriget bröt ut den 9 april så började det komma spontanflyktingar i en väldigt stor mängd till Värmland. Många var militärer, som blev internerade runt omkring i Bergslagen. Redan i augusti samma år var i stort sett alla militärer tillbaka i Norge och flyktingströmmarna över gränsen varierade sedan mycket under kriget.

– 1945, då man såg att krigsslutet var nära, fortsatte det faktiskt att komma flyktingar i ganska hög grad. Tyskarna for ju väldigt hårt åt norra Norge då, med stora bränder. Man visste ju fortfarande inte hur det skulle gå längre söderut, skulle styrkorna kapitulera? Så många kom alltså till Sverige även 1945.

Mot slutet av kriget uppstod också ett nytt tillfälle för Svein att bidra till befrielsen av sitt hemland.

– Då börjar den norska polisverksamheten i en hemlig operation i Sverige utbilda norska flyktingar militärt. Jag gjorde en gång i tiden ett tv-program om detta. Men nu hade Svein träffat en kvinna i Sverige, och han infann sig aldrig till den där utbildningen.

Varför?

– Jag tror att just fästmön hade en betydande påverkan där. Nu hade Svein äntligen etablerat sig lite i Sverige, och hon menade att han måste överge de där tankarna på att bli en hjälte.

15.30 lördagen den 17 november samtalar Kjell Gustafsson med Hans Kleine om "Flykten" från caféscenen på Värmlands bokfestival på Nöjesfabriken i Karlstad.

Artikeltaggar

BränderFlyktingarHistoriaKarlstadKjell GustafssonMilitärNorgeNöjesfabrikenSamhälleVärmlands län

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.