Hoppa till huvudinnehållet

Rekordfå skilsmässor i Värmland hittills i år – här är faktorerna som påverkar

Publicerad:
Reporter Värmlands Folkblad
Värmlands Folkblad
redaktion@vf.se
Inte sedan sekelskiftet har antalet skilsmässor varit så få i Värmland.
Inte sedan sekelskiftet har antalet skilsmässor varit så få i Värmland. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Färre skiljer sig. Och inte något år sedan sekelskiftet har antalet skilsmässor varit så få i Värmland. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

Även i Värmland ligger antalet skilsmässor på en historiskt sett låg nivå. Under årets första åtta månader registrerades 328 skilsmässor i länet. Det är den lägsta siffran sedan åtminstone millennieskiftet och 37 färre än i fjol.

I sex av 16 kommuner i Värmland ligger antalet skilsmässor tydligt under snittet sedan millennieskiftet.

Under 10-talet har antalet skilsmässor pendlat mellan 24 000 och 27 000 per år, men i fjol var det drygt 21 000 – vilket är ungefär på samma nivå som under 00-talet. Och hittills i år har alltså skilsmässorna varit ännu färre.

Färre bodelningar i år – jurister tror på skilsmässoboom efter ekonomiska krisen

Det finns många faktorer som kan förklara nedgången, säger Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25-30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Martin Olsson, Newsworthy

Artikeltaggar

ArbeteArbetslöshetDomstolsverketMartin OlssonNewsworthySCBStatistikUmeå universitetVärmlands länÄktenskap

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.