Andelen värmlänningar som lever med övervikt och obesitas (fetma) ökar visar siffror från Folkhälsomyndigheten. Hjärt-Lungfonden befarar att hjärt-kärlsjukdomar kan öka när andelen överviktiga ökar.
Sex av tio värmlänningar i åldern 16–84 år, alltså 58 procent, uppgav att de under perioden 2019–2022 hade ett BMI över 25, vilket klassas som övervikt eller obesitas. Det är en ökning med 16 procent sedan 2006, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten som Hjärt-Lungfonden sammanställt.
– En fortsatt ökning av övervikt och obesitas i befolkningen är oroande då det innebär en ökad risk att drabbas av till exempel hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Ny forskning visar även att obesitas leder till dödsfall i hjärt-kärlsjukdom, säger Jan Nilsson, medicinsk expert för Hjärt-Lungfonden, i ett pressmeddelande.
Lägst andel övervikt eller obesitas hade Stockholms län med 46 procent, medan Västernorrland hade högst andel, 60 procent 2022.
– Vi ser ett behov av mer implementeringsforskning för att resultaten av forskning ska komma till praktisk användning i samhället. Kunskapen om betydelsen av hälsosamma matvanor för vår fysiska hälsa blir inget värd om den inte överförs till samhället och omsätts i praktiken, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, i ett pressmeddelande.
I Sverige har andelen vuxna med övervikt eller obesitas ökat från 46 procent till 51 procent i alla åldersgrupper mellan åren 2006 och 2022, enligt Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Ökningen gäller för både kvinnor och män och i alla utbildningsgrupper.
Fakta om övervikt och obesitas
Vad är övervikt och obesitas?
BMI, Body Mass Index, beräknas genom att dividera kroppsvikt (kilo) med kroppslängd (meter) i kvadrat. En person med ett BMI över 30 klassas enligt denna beräkningsmodell som drabbad av obesitas, medan en person med BMI över 25 räknas som överviktig.
Varför är obesitas farligt?
Obesitas leder till ökad risk för en rad sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer.
Ökad fettansamling ökar även kroppens blodvolym, vilket leder till att hjärtat behöver pumpa mer blod. Det medför att blodtrycket stiger vilket ökar den mekaniska belastningen på hjärtat, något som bland annat kan orsaka hjärtsvikt.
När kroppen inte gör av med all energi den får via maten lagras överskottet delvis som fett i kroppen, delvis som fett cirkulerandes i blodet. Efter hand avlagras fettet i blodkärlsväggarna och bildar plack, som i förlängningen kan stoppa blodflödet och orsaka stroke eller hjärtinfarkt.
Bukfett frisätter hormoner som kan påverka ämnesomsättningen, bland annat hur glukos och insulin hanteras i kroppen. Det leder i sin tur till en ökad risk för diabetes typ 2.
Källa: Hjärt-Lungfonden