De skräpar ner, förgiftar miljön och är svåra att ta omhand för kommunen. Nu föreslår Havs- och vattenmyndigheten (Hav) åtgärder för att underlätta insamling och återvinning av övergivna och uttjänta båtar.
– Något behöver verkligen göras, säger Marianne Fröding, samordnare på Karlstads kommun.
Havs- och vattenmyndigheten vill komma tillrätta med problemet med de uppemot 400 000 uttjänta och övergivna fritidsbåtar som finns runt om i landet.
– Förutom att de är ett fult inslag i naturen så är miljöfaran stor. De flesta båtarna är gjorda av plast och när mikroplaster hamnar i vattnet så äts de upp av djur. Många av de övergivna båtarna tillverkades på 1970- och 80-talet och bottenmålades med TBT, en mycket giftig tennorganisk förening, säger Josephine Rubia, utredare på Havsmiljöenheten på Havs- och vattenmyndigheten.
Hav beräknar antalet övergivna båtar till uppemot 35 000. Hur många som finns i Värmland är oklart, men Marianne Fröding säger att de ligger lite varstans i länet.
– Det finns många båtar längs Klarälvsbanken vid Råtorpsvägen och vid Kroppkärrssjön. De har även upptäckts vid Lambergstjärnet. Sedan finns det många vattendrag som vi inte har koll på.
Det finns många båtar längs Klarälvsbanken vid Råtorpsvägen och vid Kroppkärrssjön.
Ett moment 22
Havs- och vattenmyndigheten har skickat in flera åtgärdsförslag till regeringen. Ett av dem innebär ett producentansvar där tillverkaren ansvarar för att båtarna tas om hand när de är förbrukade.
– Visserligen skulle konsumentpriset bli lite dyrare. Men miljön skulle bli en vinnare och det gynnar oss alla i längden, säger Josephine Rubia.
Enligt Hav är den dyra återvinningskostnaden en av orsakerna till att många båtar övergivs. Att återvinna kostar 3 500 kronor per ton. Bara 500 båtar per år tas omhand på ett miljöriktigt sätt.
– Om du äger en båt på tio ton blir det mycket pengar och då väljer många att strunta i att återvinna, säger Josephine Rubia.
Problemet blir ett moment 22 eftersom kommuner inte har rättighet att ta hand om dem.
– Vi får inte röra båtar som är fastsurrade och det ställer till det för oss. Det vi kan göra är att sätta lappar på dem som ligger fritt, säger Marianne Fröding och fortsätter:
– Om inte ägaren har hört av sig efter fem veckor får vi frakta i väg båtarna. Eftersom ingen vill kännas vid dem ligger de på det nya stället i tre månader innan de ses som hittegods och polisen tar hand om dem. Detta är ingen bra lösning, säger Marianne Fröding.
Föreslår nytt program
För att få bukt med det här problemet föreslår Hav ett återvinningsprogram där regeringen tillsätter medel till en myndighet vars uppgift blir att anlita en aktör som ser till att båtarna blir återvunna.
– Aktören hjälper då ägaren att göra detta avgiftsfritt eftersom myndigheten står för kostnaden. Ägarna skulle kunna nås med hjälp av informationskampanjer, säger Josephine Rubia.
Hav önskar också ett tydligare regelverk som ger kommunerna större befogenheter att ta vara på övergivna båtar.
– Det skulle underlätta mycket, för det är inte så här vi vill utsmycka vår stad, säger Marianne Fröding och pekar på några övergivna båtar vid Kroppkärrssjön.