Hoppa till huvudinnehållet

Vad blir det för vård kvar i regionen med nedskärningar i hundramiljonersklassen?

Publicerad:
Reporter Susanne Sjöstedt
Susanne Sjöstedt
susanne.sjostedt@vf.se
Det finns ingen chans för regionen att spara sig ur den ekonomiska krisen. Behoven kvarstår oavsett regionens förutsättningar att betala för dem.
Det finns ingen chans för regionen att spara sig ur den ekonomiska krisen. Behoven kvarstår oavsett regionens förutsättningar att betala för dem. Foto: Håkan Strandman

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

I detta nu sitter regionpolitiker i Värmland och sliter sitt hår. De måste kapa kostnaderna – med hundratals miljoner kronor – trots att kostnaderna förmodligen är rätt realistiska. Hur vansinnigt illa det riskerar att bli nästa år är det bara regeringen som kan avgöra nu.

Ett ”stort ekonomiskt sparpaket” klubbades för regionen häromdagen, skrev VF på nyhetsplats i går. Nedskärningar på 34 miljoner i år och på 161 miljoner nästa år.

Men visst förstår ni att det är … ingenting. En spott i Klarälven.

Prognosen pekar i år på ett underskott nästan 700 miljoner sämre än budget. Totalt nästan en miljard back.

I det läget sitter regionpolitikerna och försöker hämta hem de allra största besparingarna där man hoppas att det inte ska kännas för värmlänningarna: en minskning på hyrläkarbemanningen står för mer än en tredjedel av den klubbade besparingen. ”Köpt vård inom slutenvård” står för mer än en fjärdedel. Båda besparingar lättare att skriva ner på en lista än faktiskt hämta hem.

Vilken region har inte år efter år efter år försökt genomföra kraftfulla besparingar på inhyrd personal? Vilka har lyckats? Nu är tanken att inte fullt upp bemanna vakanser. Ja, vi får se hur det går.

Resten av det klubbade sparpaketet är småplock. Det är så det kommer att se ut. Hyvlingar i alla delar av verksamheten. Stora delar av de tidigare föreslagna besparingarna återremitterades, som avvecklingen av rehabbassänger på centralsjukhuset, samt Arvika och Torsby sjukhus som visade sig strida mot ingångna avtal – och samlokalisering av två jourcentraler som nu ska få en extra genomlysning.

Den borgerliga oppositionen är hårda i sin kritik. Den är ”ogenomtänkt” och ”oansvarigt”, meddelade man häromdagen i ett pressmeddelande.

Till Sveriges Radio säger Sara Kihlström (KD), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, att regionstyret ”plockar halmstrån i panik”.

Det är nog en inte helt orimlig beskrivning. Det är klart regionstyret har viss panik när Kihlströms partikamrater i regeringen helt vänder regionerna ryggen som den sittande regeringen gör och låter dem bli sittande med kostnadsökningar de varken rår för – hög inflation, höga räntor, höga elkostnader och högre pensionskostnader – och kostnadsökningar de helt enkelt inte kan hantera.

Till VF uttrycker sig hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Daniel Schützer med ett under av diplomati, när han pekar på tidigare års budgetutfall och konstaterar att ”de senaste tre åren har vi haft underskott på 500–600 miljoner kronor och bara räddats upp av statliga bidrag, det håller inte på sikt.”

Till NWT pratar han om behovet att ”ta reda på var det läcker ut pengar och vilka verksamheter som är effektiva”, som om han på riktigt tror att ineffektivitet är stora skurken i dramat.

Men vad ska han säga, att problemet egentligen inte är för höga kostnader utan för lite intäkter? Det verkar inte vara ett argument som går hem.

Nu är målet för regionstyret att försöka kapa nästan 450 miljoner i kostnader nästa år och 68 miljoner redan i år, samtidigt som man måste låtsas – för att inte skrämma värmlänningarna – att det inte kommer att få stora effekter på vårdens kvalitet och tillgänglighet i detta glesbebodda län.

När NWT i förra veckan frågade tidigare regiontoppen Fredrik Larsson (M), numera i opposition, vad han tänker om att regeringen inte skjutit till pengar till regionerna, blev svaret från Larsson att han ”tycker finansministern har varit väldigt tydlig med att regeringen inte kommer att lämna kommuner och regioner i sticket”.

Men det har ju regeringen redan gjort. I två separata budgetar nu har statsbidragen till kommuner och regioner inte ökat. Trots krisen. Nu står förhoppningen till nästa budgetpropp om två veckor, men risken är överhängande att det blir betydligt mindre än vad SKR, Sveriges kommuner och regioner, menar krävs.

I alla regioner trillar därför sparpaket efter sparpaket nu in för att hantera underskott i miljardklassen. I Region Sörmland, marginellt större än Värmland, lades i dagarna ett sparpaket av en högermajoritet där 700 tjänster föreslås försvinna – 700! – och de olika nämnderna inte får några uppräkningar alls nästa år. Trolla med knäna!

Regionernas kris är inte ett kostnadsproblem utan ett intäktsproblem – och det är regeringens fel.

Tufft krispaket – men regionen backar om rehabbassänger och jourcentralerStort sparpaket klubbat i regionen – oppositionen kritisk

Artikeltaggar

Arvika sjukhusBudgetarDaniel SchützerFredrik LarssonKristdemokraternaModeraternaNämnderPolitikRegion SörmlandTorsby sjukhusVårdVärmlands län