Ideella krafter håller den mer än 300 år gamla kvarnen vid liv.
Föreningen Östmarksbygden har större planer än så.
– Vi vill att det här ska bli ett besöksmål, och välbesökt, säger Björn Sandborgh.
Föreningen tog över driften av kvarnen 2005 och förutom att ha anordnat sina kvarndagar nu också fått fart på rosteriet.
Med bland andra landshövding Georg Andrén på besök provkörde föreningen och dess ordförande Glenn Olsson både kvarnen och rosteriet med gott resultat.
I dubbel bemärkelse.
– Det motti med fläsk och det kaffebröd ni kommer få smaka på är gjort på vårt skrädmjöl, deklarerade han inför församlingen.
– Vi har rostat havren hos Stöpafors kvarn där vi har fått låna deras rost. Men vi vill rosta det lite mer eftersom vi vill ha mer smak på vårt och vi har än så länge bara fått igång maskineriet. Så förhoppningsvis kan vi rosta mer här till nästa år.
Den kvarn som bygdeföreningen bjuder in till på torsdagsförmiddagens slut har stått på platsen sedan 1859, men verksamhet har bedrivits på platsen sedan slutet på 1600-talet.
1940 elektrifierades anläggningen och hölls igång fram till 1960 innan alltså bygdeföreningen tog över driften av den för snart tjugo år sedan.
Med tillskott av rosteriet äger numera föreningen i stort hela processen från havret, som för övrigt skördas på åkern nere i Östmark, till det färdiga mjölet och det lyfts som en styrka på flera sätt.
– Den här kvarnen har haft stor betydelse för det skogsfinska kulturarvet, säger Björn Sandborgh.
– Runt den här fastigheten fanns det ungefär 200 finnbosättningar inom en radie av bara en kilometer. Det är inte lite, det. Och något värt att reflektera över.
Han lyfter hur föreningen har sina framtidsplaner och hur väl de rimmar med tiden. Än återstår några mindre teknikaliteter innan nästa större projekt bör vara att restaurera den intilliggande mjölnarbostaden, säger Björn Sandborgh.
Vilket måste ske i samförstånd med både länsstyrelsen och Torsby kommun, som äger fastigheten.
– Intresset för det här är stort. Jag har varit i dessa bygder under ett långt liv och maken till fokus som är nu på det skogsfinska arvet och omständigheter i dessa bygder har jag inte sett, säger han.
Glenn Olsson stämmer in.
– Just kombinationen av det lokalproducerade ihop med besöksmål och turismen gör att vi ser att det finns en väg framåt, det gäller bara att hitta den. Sedan att mjölet vi gör just idag används på de lokala finngårdarna gör att det blir en del i matturismen också, säger han.