Den kan ta över hela sjöbotten när den breder ut sig. Länsstyrelsen i Värmland oroar sig för att kräftdjuret större rovmärla ska få fäste i Vänern.
– Den är listad som en av de 100 värsta invasiva arterna i Europa, säger Erika Karlsson, samordnare för invasiva arter i sötvatten på Länsstyrelsen i Värmland.
I samtliga värmländska kommuner med Vänerkust satte länsstyrelsen i somras upp skyltar som varnar för större rovmärla.
– Vi har satt upp skyltarna vid iläggningsplatser för båtar eftersom att arten sprider sig mellan vattendrag genom att sätta sig fast på skrovet eller på annan utrustning som människor tar med sig, säger Erika Karlsson.
Syftet med varningen är att uppmana båtägarna till att tömma, tvätta och torka båten och utrustningen innan användning.
– Då avlägsnas sediment, växtdelar och andra djur. Då har man gjort vad man kan för att förhindra spridning av större rovmälor, säger Erika Karlsson.
Räkan kan erövrar sjöbottnar
Än så länge finns det inget som tyder på att arten har spridit sig till Vänern och det finns en anledning till att länsstyrelsen vill att den inte ska göra det. Större rovmärla har sitt ursprung i Kaspiska havet och Svarta havet.
Den tar sig troligtvis till våra breddgrader genom kanalbåtar, samt båtar och vattenskoter på släp efter bil som flyttas mellan vatten.
Artens stora aggressivitet mot andra arter har gjort att den ofta benämnts ”the killer shrimp” eller ”mördarräka” på svenska.
– Den lever hela sitt liv på botten där den bland annat livnär sig på fiskrom och kräftrom. Den är väldigt aggressiv och dödar fler byten än den äter. Eftersom den inte är naturlig i svenska vatten finns ingen utvecklad fiende och därför kan den ta över hela bottenfaunasamhällen, säger Erika Karlsson.
Den är väldigt aggressiv och dödar fler byten än den äter.
Ett skräckexempel är Vättern där arten har fått fäste.
– Tidigare i år gjorde Vätterns vattenvårdsförbund en inventering och av en slump påträffades större rovmärla vid Vadstena och Gränna. Vättern har en exklusiv och rik bottenfauna som kan påverkas negativt av större rovmälor, säger Karlsson.
Fiskbestånd kan minska
Det var efter upptäckten i Vättern som länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland skyndade att inventera Vänern.
– Det var så klart positivt när det inte fanns några spår av arten i Vänern. Det är väldigt viktigt att vi inte får dit den. Större rovmärla bryter näringskedjor och eftersom den äter rom och fiskyngel befarar vi att den indirekt kan påverka fiskbestånden. Den kan även ha negativ inverkan på flera insekter, till exempel sländ- och tvåvingelarv, samt andra mindre djur.
Går det att göra insatser för att få bort den om den etablerar sig?
– Nej. När den väl har fått fäste i ett vatten finns det inga utrotningsinsatser som hjälper, säger Erika Karlsson.
Kalkhalt kan hjälpa
Däremot kan det vara så att Vänern har ett eget försvar mot denna mordiska inkräktare.
– För att överleva kräver större rovmärla en viss andel kalkhalt i vattnet. Det beror på att den ömsar skal för att växa och i samband med ömsningen lagrar den kalk som används i det nya skalet. Vättern har högre kalkhalt än Vänern som förhoppningsvis inte har tillräckligt gynnsamma förhållanden. Men det behöver forskas mer på detta innan vi kan dra några säkra slutsatser, säger Erika Karlsson.