Det är inte ofta jag är okej med att missa min buss hem från jobbet. Men en gång i förra veckan var det en godtagbar påföljd efter ett ovanligt möte.
Den där kvällen var jag på väg hem från Sundsta badhus där jag simmade några längder efter arbetsdagen. När jag promenerade mot busstationen tog jag vägen förbi museiparken där allt som oftast samlas ungdomsgäng så här års. Döm av min förvåning när ett par av ynglingarna påkallade min uppmärksamhet med ett: ”Eyyyy du där. Ja, DU, kom hit ett tag”.
De få gånger någon ropat på mig så där brukar det handla om att få låna en tändare. Jag funderade en stund på att gå vidare och inte låtsas om anropet, men ändrade mig snabbt och gick fram till de två ungdomarna som visade sig vara i de nedre tonåren. För att få bättre koll över situationen frågade jag direkt: ”Vad vill ni mig?”
En av dem svarade: ”Du såg glad och trevlig ut så vi vill bara prata lite med dig”.
Den kommentaren fick mig att helt ta ned garden.
Den andre frågade sen: ”Vad är det roligaste du har varit med om på jobbet i dag?”
Den kommentaren fick mig att öppna mig ordentligt.
De supertrevliga killarna fick i sin tur berätta om sitt sommarlov, vad ungdomar i deras ålder gör nu för tiden och sina framtidsplaner.
Det blev ett härligt spontant möte över generationsgränsen som gav mig mycket.
Och det gick ju fler bussar ...