Hoppa till huvudinnehållet

Jag köar mer än gärna

Publicerad:
Foto: Claudio Bresciani / TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

”En kö är en kö, i snö och i tö. Och den gäller för alla som i sig den ställer.”

Ovanstående sanning kommer från det framlidna författarparet Inger och Lasse Sandbergs bok ”Lena står i kö”. En av många ur barnboksgiganternas digra samling, som blev så poppis hemma hos oss att jag ett tag nästan kunde recitera den utantill.

Så sent som i går kom jag att tänka på boken igen. När dålig framförhållning gjorde att jag köade i mataffären med en hopplockad sallad mitt under den folktäta lunchtimmen. Men medan folk framför och bakom suckar och skruvar otåligt på sig, tycker jag i ärlighetens namn att det är ganska skönt.

Köer är lite av vardagens små (ibland oväntade) pauser. Vi står där vi står och kan just inte göra något annat för att snabba på processen. Någons kort krånglar, någon har fått betala för kvisttomater i stället för en billigare sort, en annan måste springa och byta ut ett läckande mjölpaket. Det är bara att finna sig.

Till saken hör väl också att jag inte tycker mig ha så många andra alternativ. Redan för flera år sedan när en stor mataffär på Våxnäs införde en så kallad snabbkassa fick jag till och med hjälp att skaffa mig ett ”körkort”. Två gånger... Men inte ens när min lillasyster började jobba i ovannämnda affär klarade jag av att konvertera till en ”scannare”.

Artikeltaggar

Inger SandbergKörkortSnöTrafikVåxnäs