Förorenade platserna – här är läget värst i Värmland

Giftiga ämnen så som kvicksilver, DDT och bly sprids fortsatt ut i Värmland från en mängd gamla industrier.

VF har tagit del av Länsstyrelsen i Värmlands lista över de mest prioriterade områdena för åtgärder.

– Högst upp ligger Uddeholms kemiska, här ifrån har det läckt ut hälsoskadliga ämnen i ett sekel, säger Ann-Marie Fransson, handläggare för förorenade områden på Länsstyrelsen.

1969 kom den svenska miljöskyddslagen och utsläppen av förorenande ämnen skärptes. Men det som skedde innan dess påverkar oss än idag.

– Förr hade man inte så stor vetskap om konsekvenserna, och många av de hälsoskadliga ämnena som släpptes ut har mycket lång nedbrytningstid. Det här har ju fått konsekvenser som att insjöfisken är så giftig att Livsmedelsverket behövt sätta restriktioner på hur mycket fisk man bör kan äta, säger Ann-Marie Fredriksson.

Här nedan följer länsstyrelsens lista på Värmlands mest prioriterade förorenade områden.

1. Uddeholms kemiska, Hammarö

Giftiga ämnen: DDT och Kvicksilver

Spridningsrisk: Föroreningarna finns i ytliga jordlager. Läcker ut till sediment, och till yt- grundvatten.

Nuvarande ägare: Bergvik skog väst.

– Det här var en av Sveriges mest ledande kemiindustrier, och hade störst produktion under mitten av 1900-talet då de bland annat tillverkade lösningsmedel. Verksamheten genererade utsläpp av DDT och väldigt mycket kvicksilver. Anledningen till att det här området är högst prioriterat är på grund av giftigheten i de här ämnena men också den stora mängd som finns här, säger Ann-Marie Fransson.

2. Hillringsbergs Såg & Järnbruk, Arvika

Giftiga ämnen: PCB, dioxiner och klorfenoler

Spridningsrisk: Gissningsvis risk för spridning till yt- och grundvatten och sediment.

Här var det ett järnbruk mellan 1692 och 1883, och ett sågverk mellan 1804 och tills det brann ned 1970.

3. Blombacka bruk, Karlstad

Giftiga ämnen: Främst bly och zink, här finns också föroreningar av koppar och arsenik, men i lägre koncentration.

Spridningsrisk: Ämnena finns i ytliga jordlager, och läcker ut till yt- och grundvatten, samt till sediment.

Nuvarande ägare: Fortum

– Föroreningen kommer från att det förr var trådtillverkning och lindragningsverksamhet här. Nu är det Fortum som har köpt fastigheten och har turbiner där, de var medvetna om föroreningen när de köpte fastigheten och nu har de påbörjat en huvudstudie om hur föroreningen kan åtgärdas.

4. Kolsäters sågverk, Säffle

Giftiga ämnen: Dioxiner

Spridningsrisk: Oklar hur mycket dioxin som läcker ut, men på grund av en skarp slänt ned till ett vattendrag spolas jord ned i ett vattendrag varje gång det är skyfall, och då sprids troligtvis föroreningen i ytvatten och sediment.

Nuvarande ägare: Lantbrukare utan ansvar, då föroreningen är så gammal står staten för kostnaden.

– Här hade man doppning, alltså man doppade trävirke för att det inte skulle mögla. Sedan brann sågverket ned på 60-talet, vilket gjorde att föroreningen spreds till ett större område. Just nu är det jordbruksmark på området, men den delen som är mest förorenad är marken förbjuden att använda för jordbruksmark eller betesmark, säger Ann-Marie Fransson.

5. Torskbäckens anrikningsverk, Filipstad

Giftiga ämnen: Framförallt bly och arsenik.

Spridningsrisk: Risk att det läcker ut till yt- grundvatten och sediment. Föroreningen finns väldigt ytligt i jorden vilket utgör en påtaglig risk för däggdjur och fåglar.

Nuvarande ägare: Ingen, verksamheten lades ned 1918.

– Här var det en gruva, men nu finns ingen ansvarig kvar, vilket gör att staten får gå in och bekosta åtgärderna. Det kan staten göra ibland när föroreningen är bedömd att ge stor skada och när det samtidigt rör sig om väldigt stora summor.

Det sker nu

Det är den nuvarande ägaren till fastigheten som är ansvarig för att åtgärda föroreningen. Där det första steget för att få bort en förorening är att genomföra en huvudstudie för att kartlägga föroreningen och vilka risker som finns, för att sedan kunna vidta åtgärder.

– En huvudstudie kan pågå i många år, och då är det den nuvarande ägaren till fastigheten som är ansvarig för det. Och det här är något som är igång på alla de objekt som vi listat nu, förutom på nummer fem Torskbäckens anrikningsverk, där den redan är genomförd och nästa steg med att vidta åtgärder kan starta.

Riskerar att få mer läckage av de här ämnena om det tar så lång tid att studera områdena först?

– Absolut, i den bästa av världar skulle vi jobba på mer, men så är det inte utan då är det bättre att det får ta tid så det blir rätt åtgärd. Det finns inget ”quick fix” på det här, när det är utsläpp som pågått under lång tid, då tar det lång tid att åtgärda, men vi arbetar med det.