Kulturdebatten just nu verkar ägnas åt att diskutera något som heter ”Onlyfans” där man kan publicera naket och sexigt material om sig själv som hugade tittare sedan får betala för. Jag kan ju tillstå att just den debatten inte riktigt pågår i Väse, eller ens i mina värmländska kretsar, jag får söka mig till riksmedia för att försöka ta reda på vad det handlar om.
Det handlar (förstås) som vanligt om vad feminism är… suck!
Jag börjar dagen med att ta fram ordboken…äsch, förstås inte, Google täcker. Nu vill jag ta reda på vad en ”flamboyant” feminist är – det är Lisa Magnusson i DN som påstår att de flamboyanta feministerna från 68-rörelsen inte verkar förstå modern feminism. Google föreslår att flamboyant betyder praktfull, överdådig och översvallande… fast även skrikig och prålig, jag undrar vad Gudrun Sjödén skulle säga om det, hennes kläder är väl uniform för nutida gammelfeminister, i alla fall för dem som har råd. För 40 år sedan var feministmodet minst lika dyrt, då hette märket Marimekko, jag hade inte råd på den tiden heller.
Tillbaka till Onlyfans-debatten, jag utgår då ifrån att läsarna av den här krönikan liksom jag är yrvakna inför ordet. Onlyfans är ett socialt media som skapades 2016 och som nu vuxit till att obegripliga 85 miljoner människor världen runt prenumererar på tjänsten. Enligt en granskning DN har gjort tjänade Disneystjärnan Bella en miljon dollar över en natt när hon öppnade ett Onlyfans-konto och publicerade bilder på sig själv i spetsunderkläder. Det kostade visst 165 kr/månad att få titta på dem.
I Sverige har trenden plockats upp av Linda Skugge som ju gjort sig känd genom åren som argsint och självutlämnande feminist och kulturdebattör. Jag har dock svårt att tro att hon drar in någon miljon på ett Onlyfans-konto, med eller utan spetsunderkläder. Alltså inte för att hon skulle vara mindre attraktiv, men fenomenet bygger på att man har en attans massa följare. Jag låter Google gräva vidare och hittar lite uppgifter som säger att Skugge har 1200 följare och att det kostar 150/månad att prenumerera, alltså en intäkt på 180 000 per månad varav sajten tar 20 procent. Jag medger att jag blir mer upprörd över att Onlyfans-gänget skåpar hem 36 000 i månaden på Linda Skugges material än att hon själv tjänar 144 000. Vad som blir kvar som beskattningsbar inkomst efter omkostnaderna för att producera materialet vet jag inte. Enligt Skugge själv har hennes kroniska sjukdom (Addison) gjort att hon gör det för pengarna.
Vad säger nu en gammalfeminist och surfitta i Väse om detta? Jo, att all forskning om ämnet porr, prostitution och sexuell exploatering visar att offren generellt sett drabbas hårt. Lyckliga horor finns inte enligt vetenskapen oavsett enstaka exempel på motsatsen. Det betyder att jag som vuxen ansvarig människa bör akta mig för att på något sätt uppmuntra pornografi eller prostitution. Ungefär som jag numera på grund av klimatkrisen avstår från att flyga. Brasklappen här är att om dottern skulle ligga dödssjuk på andra sidan jordklotet skulle jag flyga dit. Så om dottern får för sig att producera porriga bilder och lägga på Onlyfans… skulle jag inte prenumerera och understryka att jag tog avstånd från prostitution och pornografi men inte från henne.
Vari ligger feminismen i den här diskussionen? Jag ser det faktiskt inte som en feministisk fråga även om det oftare är kvinnor än män som utnyttjas sexuellt. Att andelen män som objektifieras ökar är ett deprimerande tecken på jämställdhet. Men i den här frågan är jag mer humanist än feminist för kärnan för mig är att jag inte kan tänka mig att köpa sexuella tjänster av någon. Att tycka sig ha rätt att köpa andra människors sexualitet är ett konsumistiskt sätt att se på verkligheten, och det gör det tydligt att den här frågan faktiskt HAR koppling till klimatkrisen.
Att klimatkrisen inte omedelbart åtgärdades då problemet dök upp beror på marknadsekonomin – som jag kallar konsumismen. Att vi köper och köper – vi köper varor och vi köper tjänster. Det måste vi göra om man definierar om köpenskap till handel och handel till utbyte – det är resurseffektivt att utbyta varor och tjänster, att t.ex. jag som är ”kulturarbetare” säljer konstnärligt uttryck medan andra säljer potatis. Men resurseffektivt betyder också att resurserna är en komponent i affärerna. Att förstöra klimatet för att jag ska kunna konsumera en Thailandsresa är en förlustaffär för världen.
Den moderna sexindustrin växte fram på 1970-talet, då började främjarna av den också att byta ut ordet prostituerad mot sexarbetare. Och jag återvänder till feminismen eftersom det fortfarande är mest män som köper sexuella tjänster, framförallt är det mest män som också misshandlar, våldtar och mördar ”sexarbetarna”. Forskningen visar att porr normaliserar prostitution och prostitution är en förlustaffär för samhället. En helt krass slutsats utan moralisk värdering från en flamboyant feminist är därför att Onlyfans sexuella exponering bör motarbetas.